Skolvalsreformen bör ses över

Staten behöver vara nära skolan

Närmare 360 000 svenska barn och elever går för närvarande i fristående förskolor och skolor. Men samhällsutvecklingen har sprungit ifrån skolvalsreformen och socioekonomiskt svagare områden har hamnat på efterkälken. Nu måste obligatoriskt skolval införas och skolpengen stöpas om för att göra elevsammansättningen mer blandad och systemet mer rättvist, skriver Åsa Fahlén från Lärarnas Riksförbund tillsammans med Academedias vd Marcus Strömberg, i Dagens Industri.

Publicerad

Den väg vi har valt i Sverige, med fritt skolval, avgiftsfri och skattefinansierad skola, är i grunden bra, men systemet behöver utvecklas och det fria skolvalet måste bli tillgängligt för fler.

Som Sveriges största utbildningsföretag och ett av Sveriges största fackförbund för lärare och studie- och yrkesvägledare vill vi lyfta några frågor som vi tror är avgörande för hur vi kan utveckla den svenska skolan så att den kan möta framtidens utmaningar och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Utveckla systemet i takt med samhället. Närmare 360 000 barn och elever går för närvarande i fristående förskolor och skolor och de blir fler för varje år. Möjligheten att välja skola är för många familjer självklar och uppskattad.

Samhället är dock annorlunda nu än när reformen introducerades. Vi ser en ökande boendesegregation och att erfarna och utbildade lärare i allt högre utsträckning väljer bort att undervisa i de skolor som har tuffast förutsättningar.

Skolvalsreformen behöver ses över med hänsyn till samhällets utveckling. Ett steg i rätt riktning vore att få fler föräldrar och elever att göra medvetna val, något som också Skolkommissionen var inne på. Idén att alla får välja skola är i grunden god men vi ser att det inte alltid fungerar i praktiken.

Verka för en blandad elevsammansättning. Vi föreslår därför ett obligatoriskt skolval och en central antagningsadministration som är gemensam för kommunala och fristående skolor.

Vi vill gärna se ett system där alla skolor och huvudmän verkar för en blandad elevsammansättning, samtidigt som vi skapar förutsättningar för föräldrar att få sina önskemål uppfyllda i så hög grad som möjligt. Här är det extra viktigt att alla ges samma möjlighet att ta del av informationen om skolval.

Rättvis finansiering – oavsett driftsform. Fyra partier har kommit överens om en ny inriktning i skolpolitiken, där ett beslutsunderlag om förstatligande av de kommunala skolorna ska presenteras. Det innebär att finansieringssystemet med stor sannolikhet kommer förbättras.

Vi behöver en mer behovsstyrd fördelning än i dag och det står tydligt i skollagen att resurser till skolan ska tilldelas efter elevers olika behov. Men kommunerna har inte tillräckliga kunskaper om resursernas betydelse och i många fall saknas den kapacitet som krävs för att kunna finansiera skolan och fördela resurserna på ett ändamålsenligt sätt.

Vi vill ha friskolor som är ekonomiskt stabila över tid och som kan tackla oförutsedda förändringar i elevunderlaget, samtidigt som vi inte vill ha kommunala skolor som blir underfinansierade när en friskola öppnar på andra sidan gatan.

Bättre kontroll och uppföljning. Dagens system med skolpeng är otydligt och saknar bra riktlinjer. I slutänden är det eleverna som riskerar att drabbas av huvudmännens olika förutsättningar att erbjuda bra utbildning.

Skolpengssystemet bör bevaras men utvecklas. Resurserna behöver fördelas enligt en nationell modell och principen för lika villkor måste gälla och gå att följa upp.

Resursfördelningen måste ta hänsyn till skolors elevsammansättning. Mer resurser till elever med svårare förutsättningar skulle också göra det lättare för skolor i utanförskapsområden att attrahera behöriga och legitimerade lärare.

Staten är en viktig aktör på skolområdet. Vi välkomnar statliga ekonomiska tillskott till skolan men det är viktigt att dessa träffar rätt och ger effekt på kunskapsresultaten. Det har också blivit tydligt att staten behöver vara nära skolan på ett annat sätt än vad som varit fallet sedan 1990-talets kommunalisering.

Vi är beredda att diskutera konstruktiva förslag och lösningar på de utmaningar vi står inför och nu önskar vi att politiken gör detsamma. Vi efterlyser blocköverskridande modeller för skolval, finansiering och säkerställande av lika villkor som kan säkra en mer likvärdig skola för Sveriges elever.

De politiska låsningar som präglat debatten om skolan de senaste åren måste låsas upp – nu är det hög tid för långsiktiga lösningar för att elevernas kunskapsresultat ska förbättras.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Marcus Strömberg, vd Academedia

”De politiska låsningar som präglat debatten om skolan de senaste åren måste låsas upp – nu är det hög tid för långsiktiga lösningar för att elevernas kunskapsresultat ska förbättras.”

Åsa Fahlén och Marcus Strömberg

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55