• Engagera er i skolan, moderater!

Partiet behöver höja ambitionerna

Debatten om den bristande likvärdigheten i svensk skola är intensiv och förs på många olika plan och platser. Tyvärr hör vi sällan moderaterna i den debatten. Det borde vi. Åsa Fahlén, skriver i Värmlands Folkblad i samband med moderaternas Sverigedagar.

Publicerad

Att den svenska skolan kämpar med strukturella problem är sedan länge känt. År efter år fortsätter den dystra utvecklingen där var tredje elev inte klarar skolan. I fjol handlade det om över 17 000 elever som inte klarade grundskolan med godkända betyg, samtidigt som över 30 000 ungdomar inte nådde gymnasieexamen.
Det är ofattbara siffror. Siffror som talar sitt tydliga språk, att kommunerna inte lyckats skapa förutsättningar för att den svenska skolan ska vara kompensatorisk och likvärdig i hela landet. Istället är det föräldrarnas utbildningsbakgrund och postnummer som i stor utsträckning avgör förutsättningarna att lyckas i livet.

Det står utom allt tvivel att en rad olika reformer måste genomföras i närtid för att vända utvecklingen. Detta bekräftades återigen av OECD som i sin nyaste rapport bland annat konstaterar att staten bör ta ökat ansvar för skolans finansiering och att skolvalet måste ses över. Men i dessa frågor är Moderaterna det stora tysta partiet. Moderaterna hörs sällan i debatten om statens roll. Moderaterna säger nej till Skolkommissionens stora satsning om 6 miljarder per år för ökad likvärdighet. Moderaterna säger nej till ett statligt ansvarstagande över skolan. Moderaterna säger också nej till en mer blandad elevsammansättning ute på våra skolor. Trots att Ulf Kristersson ofta talar om att i Sverige ska man kunna bli precis det man vill oavsett vilken ryggsäck man bär, fortsätter moderaterna envist att ducka inför de systemförändringar som behöver göras.

Istället fokuserar partiet på mer undervisningstid i skolan och att staten som sista utväg ska kunna ta över skolor som inte lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Frågan är hur mycket det hjälper med mer av samma i ett system som faktiskt havererat. Bättre vore att börja arbeta förebyggande, istället för att lappa och laga när skadan redan har skett. Ett sorgligt exempel på detta inträffade tidigare i år, när statens skolinspektion var tvungen att gå in och ta över en kommunal skola, där knappt 4 av 10 elever hade nått målen i årskurs 9.

Det är hög tid för moderaterna som ett av Sveriges största partier att börja fokusera på de grundläggande problemen. Vill moderaterna på allvar sikta på att bli ett statsbärande parti, måste man inse skolans strategiska betydelse och våga ta tag i de stora strukturella frågorna. Att säga att Sverige inte ska ha några dåliga skolor räcker inte, man måste skapa förutsättningar för alla skolor att vara bra skolor.

På Sverigemötet i helgen där partiet samlas i Karlstad för att diskutera sin politik vore det på sin plats att Ulf Kristersson träder fram och uppmanar sitt parti att höja ambitionerna.

Moderaterna har allt att vinna på att våga ta ton i skolfrågan. Väljarundersökningar inför valet 2018 visade att det fanns potentiellt 2,5 miljoner röster att vinna på en bra skolpolitik. Det är egentligen inte konstigt, skolan är en grundbult i hela samhället och ett av de viktigaste instrumenten för att kunna påverka samhällets utveckling. Endast knappt hälften av de moderata väljarna ansåg då att just moderaterna hade den bästa skolpolitiken. En möjlig förklaring är att i frågan om ett förstatligande av skolan går partiet helt i otakt med väljarna.

En klar majoritet av de moderata väljarna vill att staten ska ta över ansvaret för de skolor som idag är kommunala. Om partiet ska lyssna på sina väljare och om Kristersson på allvar menar att skolan ska möjliggöra klassresor, måste det självklara budskapet i Karlstad vara att en likvärdig skola är viktigare än kommunalt självstyre.

”Det är hög tid för moderaterna som ett av Sveriges största partier att börja fokusera på de grundläggande problemen. Vill moderaterna på allvar sikta på att bli ett statsbärande parti, måste man inse skolans strategiska betydelse och våga ta tag i de stora strukturella frågorna.”

Åsa Fahlén

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55