Skolan i Knivsta visar bottenresultat

Orimliga kvalitetsskillnader i skolor

Skolan i Knivsta måste bli mycket bättre. Det visar en rapport som vi presenterar i dag, skriver företrädare för Lärarnas Riksförbund i UNT.

Publicerad

För den enskilda eleven i Sverige i dag är skolan ett stort lotteri. Sverige har 290 olika kommunala huvudmän som alla har olika ambitioner, förutsättningar och kompetens att lyckas med skolan.

I vilken kommun en elev är folkbokförd och vilken skola den går i har fått allt större betydelse för elevens resultat.

Lärarnas Riksförbund presenterar i dag undersökningen ”Lyckas din kommun med skolan utifrån sina förutsättningar?” som jämför Sveriges kommuner som huvudman för grundskolan. Det som gör resultaten särskilt intressanta är att sammanställningen av statistiken inte är en förenklad och därmed missvisande jämförelse mellan kommunerna, utan undersökningen utgår från kommuners olika förutsättningar, det vill säga hur väl kommunerna förväntas prestera utifrån en rad olika bakgrundsfaktorer.

De områden som mäts är vilka resurser som används till undervisning, där lärarlöner är en viktig indikator för kommunens ambitioner för skolan, behörighet bland lärarna samt elevresultat.

Det går förstås att ifrågasätta om just dessa fyra mått bäst speglar skolans kvalitet. Detta är dock inom dessa områden som Lärarnas Riksförbund anser att alla huvudmän i Sverige måste kunna leverera. Att vi i dag har en skola där var tredje elev inte lyckas, som har bristande resurser till stöd, som saknar nästan 80 000 lärare och som blir alltmer ojämlik beror faktiskt till stor del på att leveransen just inom dessa fyra områden uteblivit i alltför många kommuner.

Vår sammanställning styrker den bild som diskuteras brett, nämligen att variationerna i skolans förutsättningar och resultat är mycket stora mellan huvudmän.
När de fyra delmodellerna vägs samman är det också uppenbart att det är svårt för kommunerna att hålla en hög nivå inom alla områden. Det som är anmärkningsvärt är att det finns stora skillnader även mellan kommuner som borde vara relativt lika sett till befolkningsmängd och ekonomiska förutsättningar.

Lärarnas Riksförbund kan för Knivstas del konstatera följande:
När alla fyra parametrar vägs samman till ett totalresultat hamnar Knivsta långt ner i jämförelsen, på plats 284 av landets 290 kommuner.

Om kommunen har en ambition att eleverna i Knivsta ska få de bästa förutsättningarna att lyckas, står det i skarp kontrast till verkligheten. Kommunen lyckas inte inom något av de studerade områdena. Knivsta är det facto bland de sämsta i landet vad gäller resurserna till undervisning och en av de sämsta vad gäller de förväntade elevresultaten. Eleverna i Knivsta har ett genomsnittligt meritvärde på 230 poäng. Det är förstås ganska bra.

Men sett till kommunens förutsättningar, det vill säga socioekonomiska faktorer, andelen nyanlända elever med mera borde elevresultaten vara klart mycket högre.
Det går inte att ha en bra skola utan att satsa på den. De styrande politikerna i kommunen måste inse att tillräckliga resurser och bra villkor för lärarna är helt avgörande för elevernas resultat.

För att stoppa det orättvisa skollotteriet ser Lärarnas Riksförbund det som nödvändigt att staten tar över huvudmannaskapet för de skolor som i dag är kommunala. I väntan på att detta kan ske är vårt budskap till de styrande i Knivsta: Det är dags att vakna nu och höja ambitionerna.
Maria Karlsson, ordförande Lärarnas Riksförbund, Knivsta
Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

I vilken kommun en elev är folkbokförd och vilken skola den går i har fått allt större betydelse för elevens resultat.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55