Nya friåret kan slösa miljarder – fokusera på att fylla bristyrken

Kompetensutveckling kan ge både bättre matchning på arbetsmarknaden och ett mer hållbart arbetsliv

Januariavtalets partier vill genomföra förslaget om Utvecklingstid. Det vill vi också, men vi vill ha ett vässat förslag som verkligen skapar jobbväxling och som fyller på i bristyrken. Det gör inte förslaget i sin nuvarande form.
Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, och Heidi Stensmyren, Sveriges Läkarförbund skriver på DN Debatt.

Publicerad

Våra medlemmar representerar många av de mest akuta brist­yrkena i Sverige. Vi är allt från läkare till lärare och socialsekreterare. Det är också yrken som har hög arbetsbelastning och därmed också hög sjukfrånvaro och få möjligheter till kompetensutveckling. Vi måste på kort tid få in betydligt fler behöriga i våra yrken för att säkra välfärden. Men att utbilda sig i våra yrken tar mellan tre och tolv år. Vi måste hitta en snabbare och smartare väg än så för att fylla de akuta vakanserna.

Ett sätt är kompetensutveckling mitt i arbetslivet. Det kan ge både bättre matchning på arbetsmarknaden och ett mer hållbart arbetsliv. Det är avgörande i många yrken, men inte minst i vård, skola och omsorg som så många säger sig värna så väl.

Som företrädare för dessa yrkesgrupper förvånas vi stort över debattens vågor rörande Utvecklingstid och det vi hör från regeringen. Kritikerna kallar det friår för att gå ”onyttiga drej­kurser”. Friårstanken var fel när den syftade till ledighet, men det förslag som ligger nu syftar inte till det, utan kan svara emot behoven i våra och andra bristyrken om det vässas. Detta förväntar vi oss att regeringen och den nya arbetsmarknadsministern inser och gör.

Även om vi är på väg in i en lågkonjunktur har vi fortfarande många vakanser. Mest i just våra yrken. Men eftersom de arbetssökandes kompetenser ofta inte motsvarar kraven på de lediga jobben får vi både många arbetssökande och många lediga jobb samtidigt.

Den beror på flera saker, som att vi utbildar för få, matchar utlandsutbildade in i yrken de är överkvalificerade för och har svårt att få till kompetensutveckling och karriärväxling mitt i arbetslivet. Att vi utbildar för få i Sverige är ett problem som det tar tid att åtgärda, inte minst i våra bristyrken som det tar det lång tid att utbildas till om man börjar från noll. Vi måste gå fortare fram än så.

Minst 100.000 utlandsutbildade akademiker arbetar i jobb de är överkvalificerade för. Det är läkare som kör buss, lärare som i bästa fall jobbar som elevassistenter och redovisningsekonomer i hemtjänsten. De är alla utbildade i yrken vi har akut brist i, men det finns för dem påtagliga hinder för att kunna jobba som det. Det kan handla om att de behöver få sin utbildning bedömd av UHR, behöver komplettera den för att få legitimation eller kanske behöver de bara få testa att jobba i sitt rätta yrke för att få in en fot.

Till det kommer alla som är utbildade här i Sverige och som skulle vinna på att kompetensutveckla sig mitt i arbetslivet. Det kan vara en lärare som läser in ett nytt ämne som det saknas lärare i. Det kan också vara en beteende­vetare som jobbar inom socialtjänstens myndighetsutövning för barn och unga och som behöver komplettera för att uppfylla de nya behörighetskraven. Det kan också vara en läkare som vill byta specialitet för att behoven är skriande i något annat område.

För dessa personer, som behövs så otroligt väl i svensk välfärd, måste det finnas fler möjligheter att kompetensutveckla sig mitt i arbetslivet än i dag. Vi har för få verktyg som gör jobbväxlingskedjor möjliga, det vill säga att folk byter till ett jobb som är mer rätt, vilket gör jobb med lägre utbildnings- och yrkeskrav tillgängliga för dem som inte har de högsta kvalifikationerna. Ofta kan det vara ett byte från ett bristyrke till ett yrke med ännu värre brist.

Januariavtaletslänk till annan webbplats partier har tydligt signalerat att man vill genomföra Utvecklingstid. Det vill vi också, men vi vill göra det med ett vässat förslag som verkligen skapar jobbväxling och som fyller på i bristyrken. Det gör inte förslaget i sin nuvarande form.

Vi anser, efter decennier av kräftgång i frågan om kompetensutveckling mitt i arbetslivet, att det är dags att prova Utvecklingstid. För att det ska fungera för de problem som vi beskrivit och för våra grupper behöver dock delar förbättras. Annars kommer förslaget aldrig att lösa bristsituationen i våra viktiga välfärdsjobb, utan riskerar bara att bli miljarder som slängs i sjön.

För att undvika det vill vi att:

• Utvecklingstiden bör användas för att åtgärda rekryteringsbehoven inom bristyrken.

• Personer som riskerar arbetslöshet på grund av (nya) behörighetskrav eller motsvarande, bör ha förtur till Utvecklingstid.

• Rätt till Utvecklingstid bör avgöras efter arbetstagarens ansökan till myndighet, inte efter överenskommelse med arbetsgivaren, annars kommer personer i bristyrken aldrig att få chansen (jämför studieledighetslagen).

• Ersättningen bör ha ett högre tak än arbetslöshetsförsäkringen för att fler grupper, inte minst i personer i brist­yrken, ska kunna få 80 procent av sin lön under Utvecklingstiden. Förslagsvis läggs den på föräldraförsäkringens nivå.

• Utvecklingstid bör kunna nyttjas både på deltid och heltid och tas ut parallellt med yrkesarbete om det sker på deltid.

• Ersättning för Utvecklingstid ska också kunna ges för utbildnings­anställningar, till exempel ST-utbildningar för läkare. I sådana fall ska ersättningen kunna ges som kompensation för den lägre lön som utbildningstjänsten innebär, och omfattningen behöver då kunna vara längre.

Kvalifikationskravet på att ha arbetat i minst tio år bör inkludera arbete utfört i annat land, så att våra utlandsutbildade kan komma i de jobb de är utbildade för – ofta akademikerbristyrken – innan deras utbildningar blir inaktuella.

• Utvecklingstiden bör inte villkoras med krav på vikarie. Bara så kan även bristyrken få bättre matchning.

Samma trygghet behövs för en person i Utvecklingstid som för en arbetstagare i fråga om exempelvis SGI-skyddad inkomst och motsvarande överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.

Det är avgörande för svensk välfärd och jobben i vård, skola och omsorg att ett vässat förslag på Utvecklingstid sjösätts så snart som möjligt under 2020.

Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riks­förbund
Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges Läkarförbund

”Att vi utbildar för få i Sverige är ett problem som det tar tid att åtgärda, inte minst i våra bristyrken som det tar det lång tid att utbildas till om man börjar från noll. Vi måste gå fortare fram än så.”

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55