Förintelsens långa skugga måste påverka skolans arbete

75 år sedan koncentrationslägret i Auschwitz befriades.

I dag under Förintelsens minnesdag ska vi ta tillfället i akt att tala om historiens budskap till oss. Allt färre överlevande finns kvar och deras vittnesmål når inte längre nya generationer genom direkta möten. Då blir skolans roll helt avgörande, skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, i Dagens Arena.  

Minnet och kunskaperna om vad som hänt måste hållas vid liv när förintelsen kommer allt längre bort från dagens elever. Vi får vara djupt tacksamma för att överlevare som bland andra Hédi Fried och Emerich Roth så länge orkat fortsätta möta ungdomar och berätta om de obeskrivliga fasorna. Ett sådant möte ger förståelse och djupa insikter som inget annat. Men tiden då inga överlevare finns kvar kommer. Det vet vi.

Skolan har då en än viktigare roll. I såväl historieundervisningen som i andra ämnen är det viktigt att eleverna får ta del av människors egna berättelser. Till exempel är samhällskunskapsämnet viktigt för att stärka elevernas motståndskraft mot totalitära rörelser och få dem att ta ställning för demokrati, jämställdhet och människors lika värde. En elev som förmår att kritiskt granska källmaterial inte minst på nätet får också en nyckel till att bli delaktig i det demokratiska samtalet. Undervisningen, oavsett skolämne, kan bidra till att rusta  eleverna med kunskaper för att genomskåda propaganda, falska fakta och information som är avsedd att vilseleda.

För att skolan ska kunna genomföra sin viktiga uppgift och ge kunskap och insikt i vad som hänt mänskligheten, inte minst mänsklighetens våldsamma moderna historia, måste det ges rätt förutsättningar. Här menar jag att timplanerna är särskilt viktiga. Genom dessa säkras att alla elever får tillräckligt med tid i alla ämnen.

Därför uppmanar jag politikerna att skyndsamt innan de nya kursplanerna tas i bruk 2021 se över tiden som finns till förfogande, så att lärare får en möjlighet att ge likvärdig utbildning över hela landet. I samband med Skolverkets översyn av kursplaner i höstas så stod det klart att det finns ämnen där stoffträngseln är väldigt stor och där tiden inte räcker till.

Det är i detta sammanhang viktigt att det finns möjlighet att genomföra så kallade hågkomstresor med elever till Förintelsens minnesplatser. De är betydelsefulla för att ge unga människors förståelse av Europas historia och grundläggande demokratiska värden.

Samtidigt måste vi också inse att ett studiebesök i Auschwitz, eller någon annan av Förintelsens minnesplatser, är beroende av goda förberedelser, väl genomförda resor och en genomtänkt uppföljning. Detta ställer i sin tur krav på det stöd som vi ger till de lärare och andra som kan tänkas hålla i hågkomstresorna. Här är exempelvis Segerstedtinstitutet och Forum för levande historia viktiga aktörer inte minst för den nödvändiga fortbildningen av lärare.

Lärarnas uppgift är att varje dag, för varje elev, i varje klassrum, i varje skola stå upp för kunskaper och en demokratisk grundsyn. Vi ska bidra till att främja utveckling och lärande, förankra respekt för demokratiska värderingar och i vårt dagliga arbete verka för människors lika värde. Förintelsens långa skugga gör att vi aldrig får förtröttas i detta arbete.

Åsa Fahlén, ordförande, Lärarnas Riksförbund

”För att skolan ska kunna genomföra sin viktiga uppgift och ge kunskap och insikt i vad som hänt mänskligheten, inte minst mänsklighetens våldsamma moderna historia, måste det ges rätt förutsättningar. Här menar jag att timplanerna är särskilt viktiga. Genom dessa säkras att alla elever får tillräckligt med tid i alla ämnen.”

Åsa Fahlén