Obegripligt att en lärarutbildning inte lönar sig

Ny lönestatistik visar låga löneökningar

Ny statistik som Lärarnas riksförbund publicerar visar på en svag löneutveckling för lärare. I snitt låg lönehöjningen på 2,6 procent i fjol för våra kommunalt anställda medlemmar. Det är den lägsta ökningen sedan 2012. Sämst i klassen var Danderyds kommun med en ynka snittökning på 1,67 procent, skriver förbundets ordförande ​Åsa Fahlén i Dagens Samhälle.

Publicerad

I dagarna står slaget om hur mycket pengar staten ska fylla på i kommunernas sinande kassor. Det högsta budet från partierna har drag av ren bluffpoker när satsningen på lärarassistenter omvandlas till ett generellt statsbidrag, men framställs som en nysatsning. Frågan är om man någonsin ser röken av dessa pengar ute i skolorna.

Våra erfarenheter av allmänna satsningar är inte de bästa. Men det finns verkligen hål att stoppa pengarna i och oavsett utfallet så tyder allt på att det är helt otillräckliga satsningar för att möta behoven. Arbetsbelastningen för lärare ökar och lönepåslagen har varit blygsamma, vilket är en allvarlig utveckling i tider av stor lärarbrist. Trots att lärarlönerna haft en positiv utveckling de senaste åren, har vi endast sett en återhämtning, inte uppvärdering av läraryrket. Om den positiva löneutvecklingen nu avstannar, kommer vi aldrig kunna lösa lärarbristen.

Sverige är ganska ensamt i sitt slag att ha fått kritik från OECD för att lärarlönerna varit för låga. Detta efter att OECD fick utvärdera den svenska skolan efter det rekordlåga PISA- resultatet år 2012. Enligt OECD hade länder med goda skolresultat högre lärarlöner än Sverige. Att lyfta lärarkåren lönemässigt var därmed helt centralt.

I dag, ett halvt decennium senare och efter att staten tagit större ansvar för lärarlönerna, ligger ingångslönen för en högstadielärare i Sverige en bit över genomsnittet i OECD. Däremot är löneutvecklingen fortsatt mycket sämre jämfört med andra OECD-länder. Mer behöver göras, ingen enskild åtgärd eller punktinsats kan rätta till decennier av försummelse. Uppvärderingen av läraryrket måste fortsätta under lång tid.

Därför är det oroande att kommunernas kassakistor nu ekar tomma. Detta är uppenbart när man granskar löneutvecklingen bland Lärarnas riksförbunds medlemmarlänk till annan webbplats år 2019. Utfallet är faktiskt det sämsta sedan 2012. Av de 160 kommuner som rapporterat in lönerna ligger Sveriges rikaste kommun, sett till kommuninvånarnas ekonomi, Danderyd på jumboplatsen. Där ger man lärarna och vägledarna ynka 1,67 procent i lönepåslag. Vilken ekonomisk kris som kommunen än hamnat i så är det ett riktigt skamligt utfall.

Men det finns också föredömliga exempel. Det högsta utfallet ser vi i Trosa som för andra året i rad valt att satsa på sina lärare. Där får förbundets medlemmar en löneökning på 4,4 procent i snitt. Det är sådana siffror som vi skulle behöva se i hela landet. Det är där alla behöver hamna om vi på allvar ska bekämpa lärarbristen.

Nyligen släppte Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en rapportlänk till annan webbplats där man jämförde lönenivån för de 15 största högskoleutbildningarna, sett till antalet examinerade. Den visade att personer med lärarexamen hade inte bara de lägsta lönerna utan även den sämsta löneutvecklingen tio år efter examen. I ett läge med en allvarlig lärarbrist är det obegripligt att en lärarexamen är lägst värderad på arbetsmarknaden. Kommuner och friskolor måste inse att det kommer att innebära ett ännu större behov av lärare i framtiden.

Lönen är inte allt, att komma till rätta med en ohållbar arbetsbelastning är också en ödesfråga. Men lönen är en betydelsefull faktor. Lärare måste få en livslön som gör det mödan värt att utbilda sig till lärare. Trosa-exemplet visar att det finns kommuner som, förmår att prioritera skolan och satsa på lärarna. Av allt att döma kommer det nu mer pengar från staten till kommunerna 2020. Dessa måste satsas på skolan och lärarkåren. Alla Sveriges elever har rätt till legitimerade lärare. Samtliga kommuner måste ta detta ansvar 2020. Endast så kan vi mota lärarbristen.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55