Regeringens passivitet är ett svek mot våra ungdomar

Rätten till vägledning för alla elever måste stärkas

Det är djupt oroande att regeringen tycks sakna insikt om studie- och yrkesvägledningens betydelse. Vi kräver tydliga riktlinjer som garanterar alla elevers rätt till vägledning av hög kvalitet, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund. 

Gymnasievalet pågår nu för fullt i hela landet. Att välja rätt utbildning är ett stort och viktigt beslut som cirka hundratusen niondeklassare i Sverige gör varje år. De ökade valmöjligheterna har medfört att elevernas behov av vägledning också har ökat.

Utbildningsministern och skolornas huvudmän bör fråga sig om de gjort tillräckligt för att se till att eleverna har fått tillräckligt stöd inför de svåra valen.

Personlig tragedi

Av de 100 000 elever som i dagarna funderar över sin framtid och väljer gymnasieutbildning kommer 30 000 inte att nå gymnasieexamen. Så ser statistiken ut, och har gjort det under lång tid.

Kostnaderna för felval som leder till programbyten och avhopp ligger i mångmiljardklassen, för att inte tala om vilken personlig tragedi det är för den enskilde att riskera att hamna i arbetslöshet och socialt utanförskap.

För lite vägledning

Studie- och yrkesvägledningen spelar en avgörande roll i arbetet att försöka hejda denna utveckling. Det vet vi på Lärarnas riksförbund. Förutom våra egna undersökningar visar även internationella studier att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för felval, omval och avhopp från gymnasieskolan.

Lärarnas riksförbunds rapport från 2017 visade bland annat att elever som inte fått tillräcklig vägledning löper 50 procent högre risk att hoppa av eller byta program. Samtidigt visade en annan av våra undersökningar att 4 av 10 gymnasieelever fick för lite eller ingen vägledning alls i grundskolan.

Behandlas styvmoderligt

Det är djupt oroande att både regeringen och kommunerna tycks sakna insikt om vägledningens betydelse för att motverka studiemisslyckanden, trots larmrapporter. Det är svårt att hitta någon annan förklaring till varför vägledningen alltjämt behandlas styvmoderligt jämfört med övriga delar av skolväsendet.

Ställs inte krav på examen

Vi har länge försökt få politiker och ansvariga att förstå situationen. Att det finns mycket stora skillnader mellan kommuner och skolor vad gäller tillgången till och kvaliteten på studie- och yrkesvägledning. Att det råder stor brist på utbildade vägledare i grundskolan, och att vägledarna ofta har ohållbara tjänster och ansvarar för alltför många elever.

Vägledarna används inte heller på rätt sätt i dag. De åläggs ofta mycket kringuppgifter som inte har med yrkets kärna att göra. De blir ofta skolans ”allt-i-allo” eftersom kunskapen om vägledarnas uppdrag och kompetens ofta är bristfällig bland skolledare och huvudmän.

Framförallt att det, under över alla under, inte ställs krav på studie- och yrkesvägledarexamen för tillsvidareanställning som vägledare.

Behövs mer pengar 

För lite har gjorts och inga signaler ges för att något kommer att göras. Antagligen kommer tvärtom situationen att ytterligare förvärras. Kommunernas nedskärningar som nu drabbar skolan går ut över vägledningen och det finns risk att många vägledare blir övertaliga eller får sina tjänster beskurna.

I dagarna har det bullrats mycket om hur mycket pengar från staten kommunerna ska få. Oavsett utfallet är de nivåer som diskuterats otillräckliga för att bromsa nedskärningarna i skolan och för att möjliggöra de helt nödvändiga investeringar som krävs i SYV-verksamheten.

Svek mot ungdomarna

Lärarnas Riksförbund kräver att regeringen lägger kraft på studie- och yrkesvägledningen. Tills det är dags för nästa års niondeklassare att göra sina livsviktiga val måste regeringen ha tagit initiativ till att införa tydliga riktlinjer som garanterar alla elevers rätt till vägledning av hög kvalitet. Allt annat vore ett svek mot våra ungdomar.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55