Förbjud friskolor att använda kötid som urval

De segregerande effekterna måste minska

Lärarfackens ordförande: Kötid som urvalskriterium bidrar till den skolsegregation som uppstått med friskolereformen.
För att minska de segregerande effekterna måste skolvalet regleras om med en skolvalsperiod kombinerat med förändrade urvalsregler och likvärdig information till alla.

Förutsättningarna för oss lärare att fullgöra skolans kunskaps­uppdrag och ge alla elever en likvärdig utbildning har blivit allt tuffare. Skillnaderna mellan skolor ökar. Ett stort problem är skolsegregationen. Den drivs av boendesegregation men förstärks av dagens skolvalssystem. Väldigt få i den skolpolitiska debatten brukar göra gällande att det är bra om elevers uppväxtförhållanden får styra deras livschanser. Ändå är det så det är. Vi anser att staten måste ta ett större ansvar för att se till att våra skolor får mer blandade elevgrupper, så att vi lärare ges förutsättningar att göra skolan till den kompensatoriska kraft den är tänkt att vara.

Det sätt på vilket dagens skolvals­modell är utformad blir segregerande. Vi menar att en av de viktigaste åtgärderna för att förändra detta är att se till att kötid som urvalskriterium inte längre ska vara tillåtet. Förslaget borde tilltala borgerligt sinnade politiker och debattörer som vill trygga friskolereformen för framtiden, såväl som de vänster­kritiker som pekat på skolvalet som orsak till en växande skolsegregation.

Vilken elev som antas till en fristående skola respektive placeras på en kommunal skola styrs av ett antal regler. För kommunala skolor är det i huvudsak närhet som är styrande för vem som placeras på en viss skola om den är översökt. För fristående skolor är de vanligaste urvalsgrunderna anmälningstid (kötid), syskonförtur, organisatoriskt eller verksamhetsmässigt samband samt närhet. Bland de skolor som inte har någon särskild pedagogisk inriktning dominerar anmälningstid som urvalsgrund.

I teorin skulle rätten att önska skola kunna leda till att boendesegregationen får ett minskat genomslag på skolsegregationen, men forskningen visar att det i praktiken inte sker, utan att den tvärtom ökar.

Forskningen visar också att hur segregerande skolvalet är till en del är beroende av vilka urvalsregler som gäller. För kommunala skolor går det att skapa närhetsurvalsregler som är mer eller mindre socioekonomiskt styrda och för fristående skolor är i princip alla sätt att göra urval mindre segregerande än kriteriet anmälningstid (härefter kallat kötid).

I en ny undersökning kan vi båda lärarorganisationer visa på konsekvenserna av dagens urvalssystem till översökta friskolor. Vi visar hur kötid samvarierar med socioekonomi. Undersökningen är gjord på de friskolor som hade minst 15 elever som slutförde årskurs 9 år 2016. Hela populationen består av 345 skolor, varav 190 slumpvis utvalda skolor har besvarat ett antal frågor via telefon. Frågorna gäller antagningen inför höstterminen 2017.

Det första frågan vi ställde var hur vanliga olika urvalsmodeller är. Nästan alla, eller nio skolor av tio, tillämpar kötid som urvalsregel. Lika vanligt är det att skolan tillämpar syskonförtur.

Ovanligare är det att en fristående skola använder någon närhetsprincip, endast ungefär var tionde gör det. Den alternativa urvalsprincip som framför allt används är i stället så kallat verksamhetsmässigt samband, vilket innebär att elever som redan går vid någon av huvudmannens förskolor beviljas förtur. Ungefär var femte skola tillämpar detta och det är klart vanligare bland de skolor som börjar med förskoleklass, där drygt var fjärde använder principen.

Sju fristående skolor av tio har fler sökande elever än de har plats för i deras första årskurs. Det skiljer sig dock åt beroende på hur lång utbildning föräldrarna har. I den tredjedel av de fristående skolorna där föräldrarna har längst utbildning är det fyra skolor av fem, mot tre skolor av fem bland dem som har föräldrar med kortast utbildning. Då ska man komma ihåg att fristående skolor i genomsnitt har elever med klart längre utbildade föräldrar än vad eleverna i kommunala skolor har.

Men inte bara andelen skolor som har kö skiljer sig relativt föräldrars utbildning, utan även hur lång kön är. För skolorna där föräldrarna har kortast utbildning är det 6 procent som har en kötid som är över två år. Motsvarande siffra för skolor där föräldrarna har längst utbildning är hela 38 procent. Kötid förstärker med andra ord skol­valets segregerande effekt.

Ju längre utbildning föräldrarna till elever på en skola har, desto vanligare är det att skolan är full och desto längre i förväg behöver man anmäla barnet för att få plats. Tillämpningen av kötid som urvalskriterium utgör alltså en viktig delförklaring till den skolsegregation som uppstått med friskolereformen.

För våra medlemmar innebär skol­segregationen att de får svårare att klara sitt uppdrag när förutsättningarna för att arbeta som lärare skiljer sig kraftigt åt mellan olika skolor. Sam­tidigt vill vi inte begränsa möjligheten att önska skola.

Vi vill i stället peka på tre viktiga åtgärder som sammantaget kan ha goda förutsättningar att minskar skolvalets segregerande effekter:

1 Inför en skolvalsperiod. En skolvalsperiod innebär att man får söka till en skola en avgränsad tidsperiod. Det är endast under skolvalsperioden som elever och föräldrar får göra sina skolval. Såväl Moderaterna som Liberalerna har föreslagit införandet av en sådan period, men dessa partier har inte kompletterat förslaget med vidare nödvändiga steg för att den segregerande effekten ska minimeras.

2 Samtliga vårdnadshavare måste ges information om de skolor som finns att välja på. För att valmöjligheterna ska bli reella håller det inte att ta lätt på uppgiften att säkra lika information till alla vårdnadshavare. Informationsuppgiften kan inte vila på skolorna själva. Det offentliga måste tillhandahålla en neutral, saklig och obunden information. Först därigenom ges alla vårdnadshavare lika möjligheter att framföra sina önskemål om skola för sina barn.

3 Kötid som urvalskriterium ska inte vara tillåtet. I stället bör urval ske genom till exempel närhetsprincip eller kriterier som utifrån forskningsstöd kan anses stå relativt fria från socio­ekonomiskt segregerande effekter.

För att en skolvalsperiod verkligen ska fylla sitt syfte – lika möjligheter för alla – krävs att det inte går att paxa plats på en skola genom snabb anmälan. I praktiken riskerar det annars att handla om en sekundstrid, där bäst tillgång till dator och bäst möjligheter att göra annat på jobbet skulle styra – i praktiken ett socialt riggat lotteri. Den högre tjänstemannen med egen dator på jobbet och frihet att disponera sin tid skulle få en helt annan möjlighet än expediten i en affär eller lokalvårdaren.

Genom att reglera om skolvalet med en skolvalsperiod kombinerat med förändrade urvalsregler och ett större offentligt ansvarstagande för att ge alla vårdnadshavare likvärdig information kommer de segregerande effekterna att minska. Det är mer än hög tid för politikerna att agera.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55