Skolans bristande digitalisering ökar kunskapsskillnaderna

Kommer krävas en del djärva grepp för att bygga upp en skola för alla igen

Den svenska skolan slår i regel ut var tredje elev, den saknar flera tusen lärare och digitaliseringen har varit lika ojämnt spridd som kunskapsutvecklingen. Därför måste vi inse att ett stort kunskapstapp är ofrånkomligt, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i Dagens Samhälle.

Den kris Sverige befinner sig i dag kunde ingen förutspå. Men många undrar om vi kunde ha varit bättre förberedda. Debattsidorna fylls redan nu med efterkloka röster som menar att Sverige saknade marginaler. Det är många som oroar sig över hur man kan klara av ett helt epidemiutbrott under någorlunda ordnade former, när välfärden på sina håll var i kris långt före virusutbrottet.

Vad gäller den svenska skolan hade den verkligen inte marginalerna på sin sida. Det är en skola som i regel slår ut var tredje elev, som saknar flera tusen lärare och där digitaliseringen varit lika ojämnt spridd som kunskapsutvecklingen. Det innebär en sällan skådad kraftansträngning för skolan och lärarna. Därför måste vi också inse att ett stort kunskapstapp är ofrånkomligt. Det kommer ytterligare att spä på den bristande likvärdigheten och det är något som kommer att ta lång tid att komma till rätta med.

I en färsk undersökning som Lärarnas Riksförbund genomförde före corona-utbrottet frågade vi landets lärare om de anser att digitaliseringen fungerar i skolan. Fram träder en bild som med all önskvärd tydlighet visar att den inte gör det. Bland annat upplevde fyra av tio gymnasielärare att it-supporten, när något krånglar, inte fungerar. Över hälften av gymnasielärarna upplevde att stödet från skolledningen vad gäller digitala lösningar var dåligt eller mycket dåligt. En tredjedel av gymnasieeleverna hade också problem med tillgång till själva hårdvaran.

De skilda förutsättningarna är ett stort likvärdighetsproblem. Nu reses frågan hur det fungerar när alla gymnasieskolor övergått till distansundervisning. Och vad händer om hela skolväsendet måste göra detsamma.

Förhoppningsvis kommer coronakrisen innebära att den svenska skolan tar ett digitalt kliv framåt. Men hur stort klivet än blir får vi aldrig glömma betydelsen av det fysiska mötet mellan lärare och elev. Det är oersättligt.

I den nyupptäckta euforin över vad man kan åstadkomma med teknik får vi inte glömma hur angeläget det är att lösa lärarbristen. I tider som denna är avsaknaden av legitimerade lärare ännu mer akut. Den enorma pressen och arbetsbelastningen som den nya situationen fört med sig riskerar att köra slut på de lärare vi har. Det har Sverige inte råd med. Därför ställs det nya stora krav på kommuner och friskolor att göra allt i sin makt för att värna sina lärare och underlätta för dem.

Vi vet sedan länge att en ny version av klassamhället grundläggs redan tidigt i skolan. I årskurs 9 lämnar mer än var tionde elev grundskolan utan att vara behörig till ett nationellt gymnasie­program. I gymnasie­skolan finns inte förutsättningarna att reparera skadorna och mer än en tredjedel av eleverna når aldrig examen. Det är tydligt att det svenska skolsystemet inte förmår möta de svagaste. Skolans kompensatoriska effekt är helt enkelt för svag. Dessa elever får nu betala ett högt pris i form av ett ytterligare kunskapstapp.

Så när vi blickar framåt och bortom corona vet vi att det kommer att krävas en del djärva grepp för att bygga upp en skola för alla igen. Det innebär att staten inte längre får abdikera från ansvaret att skapa likvärdiga förutsättningar. I stället måste staten ta ett fast grepp över såväl skolans finansiering som organisation. Det handlar då om att snabbt axla utmaningarna i stället för att fastna i skuldbeläggande över vem som bar ansvaret för att ingenting gjordes när det fanns tid.

Tills dess kommer vi lärare att göra vårt yttersta för att allt ska fungera så bra som möjligt. Jag vet att när viruspartiklarna väl är bortblåsta, har Sveriges lärare genom sina insatser stärkt sitt förtroendekapital inför framtiden.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

”Förhoppningsvis kommer coronakrisen innebära att den svenska skolan tar ett digitalt kliv framåt,”

Förnamn Efternamn

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55