Våga ta striden mot svensk friskolelobby

Nuvarande skolvalsmodell förstärker segregationen och ojämlikheten

Inga lärare eller rektorer i världen kan ge alla elever samma chans om systemet i sig motverkar likvärdiga förutsättningar. Efter närmare 30 år är det mer än hög tid att åtgärda de problem som skolvalet och finansieringen har skapat. Det skriver förbundsordförande Lärarnas Riksförbund och Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet i en gemensam debattartikel i Aftonbladet.

Ska alla elever ha samma chans att lyckas i skolan? Många i Sverige verkar inte tycka det. Om uppslutningen var större bakom det skulle vårt skolsystem inte se ut som det gör.

Vårt system, med den nuvarande skolpengen, skolval, fri etableringsrätt och ett obegränsat vinstuttag för friskolor, har länge väckt internationell förvåning på grund av dess negativa effekter på likvärdigheten i skolsystemet. Bland annat har OECD vid upprepade tillfällen riktat hård kritik mot Sveriges utformning av skolvalet och skolpengen.

Faktorer som socioekonomisk bakgrund eller boendeort har blivit avgörande för en elevs skolresultat. Det är inte bra för Sverige som land. Men vissa vill ha det så för att deras barn gynnas av systemet.

Nu har äntligen en statlig utredare lagt förslag som skulle rätta till en del av problemen. Förslag som egentligen borde vara självklara.

Men kritiken från friskolebolagen och alla dem som gynnas av dagens system låter inte vänta på sig – så snabbt att kritikerna knappast ens kan ha hunnit läsa den gedigna utredning, ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”, som ligger till grund för hela diskussionen.

Utredaren Björn Åstrand visar hur det går att förena möjligheten att välja skola med en mer likvärdig skola. Men det kräver att man ändrar urvalsreglerna och att det är oberoende offentliga myndigheter – inte skolorna själva – som sköter hela antagningsprocessen.

Han föreslår ett slags obligatoriskt skolval under en avgränsad tidsperiod och där alla garanteras samma information. För att ett sådant system ska vara rättvist kan inte platserna vara paxade på förhand. Alltså kan det inte finnas en rätt för föräldrar att ställa sina barn i kö för att få förtur. Svårare än så är det inte.

Dagens modell med urval baserat på kötid gynnar elever med välutbildade akademikerföräldrar och har i praktiken blivit ett sätt att sortera elever så att de som liknar varandra går i samma skola.

En annan fråga där Björn Åstrand utmanar friskolelobbyn är när han föreslår att deras skolpeng ska reduceras eftersom kommunernas uppdrag är större. När reformen en gång genomfördes fick en friskola 85 procent av genomsnittskostnaden för den kommunala skolan.

I dag får de 100 procent, trots att kommunala skolor måste hålla sig med fler platser för att kunna ta emot alla elever, medan friskolorna själva kan välja hur många elever de ska ta in – det vill säga fylla klassrummen på det sätt som ger störst ekonomisk avkastning.

Det är kommunerna som får hantera svängningarna i elevtalen och vad dessa svängningar kostar. Vill man behandla alla elever lika kan därför inte ersättningen vara densamma, eftersom kommunernas uppdrag är mycket större. Den som har läst utredningen ser tydliga siffror som belägger detta faktum.

Nuvarande skolvalsmodell förstärker segregationen och ojämlikheten. Inga lärare eller rektorer i världen kan ge alla elever samma chans om systemet i sig motverkar likvärdiga förutsättningar. Efter närmare 30 år är det mer än hög tid att åtgärda de problem som skolvalet och finansieringen har skapat. Våra politiker måste våga utmana de tunga särintressen som vinner på dagens snedvridna skolmarknad. Vågar de det?

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet


”Ska alla elever ha samma chans att lyckas i skolan? Många i Sverige verkar inte tycka det. Om uppslutningen var större bakom det skulle vårt skolsystem inte se ut som det gör.”


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55