De kommunala huvudmännen klarar inte den omställning skolan behöver

Lärarna behöver bättre förutsättningar att klara undervisningsuppdraget

Det kommunala huvudmannaskapet har haft 30 år på sig att leverera en likvärdig och kompensatorisk skola. Utvecklingen har snarare gått åt andra hållet, slutreplikerar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i Dagens Samhälle.

Publicerad

I en replik på min artikel om skolans behov av statlig styrning och finansiering Länk till annan webbplats.anklagar Bo Carlsson, utbildningsnämndens ordförande i Vänersborg (C) Länk till annan webbplats. mig för att ”gå vilse” när jag ”trampar vidare i fotspåren av förstatliganden”. Därefter spenderar han återstoden av tecknen i artikeln med att rada upp de vanliga argumenten för varför skolan måste vara en kommunal angelägenhet.

LÄS OCKSÅ: LR: Släpp ansvaret för skolan, kommunpolitiker! Länk till annan webbplats.
LÄS OCKSÅ REPLIKEN: Vilsekommet att vilja förstatliga svenska skolor, Åsa Fahlén Länk till annan webbplats.
LÄS OCKSÅ REPLIKEN: Återgå till ett delat kommunalt och statligt ansvar för skolan Länk till annan webbplats.

På inslaget tema kan vi väl betrakta detta som att Carlsson fortsätter att trampa vatten och förordar en skola i kräftgång.

Att argumentera för att staten behöver ta över ansvaret för skolans styrning och finansiering är ingen abstrakt dröm om en lättsam tillvaro. Jag har inga villfarelser om hur gemytligt det skulle vara att förhandla medlemmarnas villkor med Arbetsgivarverket. Jag tror heller inte att staten kommer kunna utdela olika alexanderhugg.

Att driva frågan om ett nytt huvudmannaskap för skolan bottnar i en förståelse för hur vardagen fungerar i skolan och vad som skulle behövas för att ge lärarna bättre förutsättningar att klara undervisningsuppdraget.

Om Carlsson ska läsa en enda text, vid sidan de egna budgetunderlagen som skär ned på skolorna i Vänersborg Länk till annan webbplats., så är det artikeln om läraren HP Tran Länk till annan webbplats. i senaste numret av Skolvärlden. I artikeln beskriver Tran hur han i praktiken inte längre kan hjälpa alla elever i skolan då behoven vida överskrider de resurser skolan har. Så här ser vardagen ut i de skolor som drabbas hårdast av dagens skolsegregation. Så här ser vardagen ut, som en följd av de kommunala huvudmännens oförmåga att kompensera för skolors olika förutsättningar.

Jag är långt ifrån ensam om att förstå att vi kraftigt måste öka de kompensatoriska inslagen i skolans resursfördelning. Lärarnas Riksförbund kräver det. Lärarförbundet kräver det Länk till annan webbplats.. Sveriges Skolledarförbund kräver det Länk till annan webbplats.. Saco kräver det Länk till annan webbplats.. Eleverna kräver det Länk till annan webbplats.. Nästan alla utom Carlsson tycks kräva det.

Det kommunala huvudmannaskapet har haft 30 år på sig att leverera en skola som lever upp till skollagens krav om en likvärdig och kompensatorisk skola. Utvecklingen har snarare gått åt andra hållet Länk till annan webbplats.. Alla de reformer som vidtagits för att vända trenden har varit statliga initiativ för att reda upp den situation kommunerna skapat. Det har handlat om försummelse av lärares fortbildning (Lärarlyftet 1), lärares löneutveckling (Lärarlönelyftet) och den kompensatoriska resursfördelningen (Likvärdighetsbidraget). Hur har kommunerna svarat på dessa satsningar? Genom att dra ned på motsvarande resurser Länk till annan webbplats. från den egna plånboken.

Nej, Carlssons argumentation övertygar inte.

Carl-Olof Bengtsson, före detta kommunalråd (S) i Växjö har också gett sig in i debatten Länk till annan webbplats.. Han har däremot insett att kommunerna ständigt kommer till korta. Men i stället för att ta steget fullt ut så föreslår han en halvmesyr där kommunerna även fortsättningsvis ska ha en stor del av ansvaret och finansieringen. Det tror jag inte på.

Den omställning som svensk skola behöver är inget som de kommunala huvudmännen överhuvudtaget kommer klara av. De saknar kapacitet för det. Kommunerna har haft 30 år på sig nu och lärarna kan inte vänta en dag till.

Åsa Fahlén, Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

”Att driva frågan om ett nytt huvudmannaskap för skolan bottnar i en förståelse för hur vardagen fungerar i skolan och vad som skulle behövas för att ge lärarna bättre förutsättningar att klara undervisningsuppdraget.”

Åsa Fahlén

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55