Riksdagspolitiker, ta ansvar för skolan

 Krävs stora satsningar på skolan

Den stora uppgiften på skolans område blir att i höstens statsbudget skapa förutsättningar för att kompensera för de senaste årens kunskapstapp. Det skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, i Hallandsposten inför skolstarten.

Publicerad

Nu slår Sveriges största arbetsplats upp portarna. Ett nytt skolår börjar och det sker efter en pandemi som rivit upp djupa sår i skolans verksamhet.

Det senaste läsåret har liksom det föregående präglats av ett stort kunskapstapp bland eleverna. Orsaken är att den närundervisning som är en del av skolans själ i perioder i stället ersatts av distansundervisning.

Det är en nödlösning som kräver en helt annan pedagogik och som överhuvudtaget inte lämpar sig för alla elever. Särskilt har vissa ämnen och praktiska moment blivit omöjliga att genomföra. Det har därmed byggts upp en gigantisk utbildningsskuld till den generation som fått sin skolgång skadad av pandemin.

För att nödtorftigt försöka reglera utbildningsskulden till coronagenerationen krävs det stora satsningar på skolan. WHO:s expertgrupp har uppmanat alla Europaregionens medlemsländer att satsa på utbildningsstöd för att motverka förluster i lärandet.

I Nederländerna har man tagit kunskapstappet på stort allvar och hittills satsat motsvarande 80 miljarder extra för att ge eleverna en chans att ta igen förlorad kunskap. Det är en helt annan nivå än de hittills mycket modesta svenska satsningarna.

De åtaganden som gjorts för att uppnå en större likvärdighet mellan skolor måste förstås fortsätta och utökas enligt tidigare planering. Men det krävs mer. Lärarnas Riksförbund har visat att skolans huvudmän ”sparar” cirka tre miljarder om året på att anställa obehöriga i stället för legitimerade lärare. Detta är förstås inte acceptabelt.

För att undvika att straffa skolor som inte klarar av att hitta lärare eller inte anstränger sig tillräckligt menar Lärarnas Riksförbund att man istället borde pröva att införa stimulanspengar till de som lyckas.

Den stora uppgiften på skolans område blir dock att i höstens statsbudget skapa förutsättningar för att kompensera för kunskapstappet. Det handlar om behovet av ett rejält resurstillskott riktat direkt till skolan.

Lärarnas förväntan är att de svenska riksdagsledamöterna ska följa sina nederländska kollegor och ta kunskapstappet på allvar. Hur bedömer länets riksdagsledamöter kunskapstappet och hur stor summa anser ni att ert parti ska satsa för att kompensera skolan?

Efter försommarens politiska turbulens saknas det en tydlig riksdagsmajoritet för nästa års statsbudget. Samtidigt åskådliggjordes tydligt betydelsen av varje riksdagsmandat.Det betyder att varje riksdagsledamot har ett eget personligt ansvar för att skolan inte ska fortsätta drabbas av pandemins skadeverkningar. Ta det ansvaret.

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

”Lärarnas förväntan är att de svenska riksdagsledamöterna ska följa sina nederländska kollegor och ta kunskapstappet på allvar. Hur bedömer länets riksdagsledamöter kunskapstappet och hur stor summa anser ni att ert parti ska satsa för att kompensera skolan?”

Åsa Fahlén

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55