Demokratin måste vinnas av varje generation

En tredjedel av lärarna anser att de inte ges rätt förutsättningar att utföra uppdraget.

En undersökning som presenteras på årets bokmässa visar att många lärare har en negativ inställning till hur det demokratiska uppdraget hanteras i skolan. Demokratiuppdraget måste därför värnas, skriver Åsa Fahlén och Frida Edman.

Publicerad

Det påpekas ofta att skolan är en reflektion av det samhälle vi lever i – ett samhälle där extrema ideologier och röster breder ut sig. Samtidigt upplever lärare utmaningar med att bemöta intoleransen i klassrummet på ett konstruktivt sätt. Växande nationalism, antisemitism och religiös fanatism utmanar vår demokrati.

Skolans uppdrag är att vara en motvikt i denna utveckling, utbilda medvetna och kompetenta medborgare och verka för demokrati och alla människors lika värde. Det demokratiska uppdraget ska ge eleverna kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter, möjliggöra att de blir aktiva medborgare samt att eleverna lärt genom att själva fått uppleva demokrati.

I samband med Bokmässan den 23–26 september släpper Lärarnas Riksförbund en undersökning där lärare från förskoleklass till gymnasieskolan och elever som går tredje året på gymnasiet, svarat på frågor om det demokratiska uppdraget. Rapporten kommer att diskuteras på ett seminarium under mässan där bland annat utbildningsminister Anna Ekström deltar, och är en del av Lärarnas Riksförbunds satsning på Bokmässans demokratitema.

Det visar sig att lärare och elever är överens om att utbildningen gett det som var tänkt. Eleverna har lärt sig om demokratins innehåll och funktion, dess värden samt fått med sig en demokratisk handlingskraft.

Det fungerar sämst i gymnasieskolan och då framför allt inom yrkesprogrammen.



Många av eleverna har själva engagerat sig politiskt. Till exempel har 38 procent påverkat via sociala medier, 17 procent har demonstrerat och 15 procent har engagerat sig i ett politiskt parti. När eleverna får uppskatta vad som kommer att ske i framtiden är det ändå fler som anger att de kommer att engagera sig. Till exempel säger 31 procent att de troligen kommer engagera sig i ett politiskt parti. Hela 93 procent av de rösträttsberättigade eleverna anger även att de skulle gå och rösta om det var val idag.

Detta är väldigt positiva siffror!

De flesta lärare är också nöjda med sina insatser och upplever att de har en god bild av vad de förväntas göra. Men de har en mer negativ inställning till hur det demokratiska uppdraget hanteras organisatoriskt i skolan. Det handlar bland annat om helhetssyn och utvärdering av arbetet. En tydlig tendens är att det fungerar sämst i gymnasieskolan och då framför allt inom yrkesprogrammen.

Bekymmersamt är att en tredjedel av lärarna anser att de inte ges rätt förutsättningar att utföra uppdraget. Yrkeslärarna sticker ut som grupp då så många som 53 procent anger att de inte fått rätt förutsättningar och yrkeslärarna är den mest kritiska gruppen i många av enkätens frågor.

Även elever på yrkesprogrammen är mer kritiska, 39 procent instämmer helt i att de fått goda kunskaper om hur demokratin fungerar, motsvarande siffra på de högskoleförberedande programmen är 63 procent. Detta är samstämmigt med andra resultat, där kunskapen om demokrati och politisk aktivitet är lägre bland elever på yrkesprogram än på högskoleförberedande program.

Över hälften av lärarna anser inte att lärarutbildningen gav dem den grund som krävs för att klara av det demokratiska uppdraget, och en tredjedel upplever ett behov av fortbildning inom området.

På grund av de brister som lärarna lyfter fram föreslår Lärarnas Riksförbund följande:-

Organisera det demokratiska uppdraget ute på skolorna
Det måste vara tydligt vem som ansvarar för uppdraget i sin helhet och därigenom bär ansvaret för att det som ska göras blir gjort. Om aktiviteter av olika slag är något som utsedda lärare ska utföra måste det vara en del i tjänstefördelningen och kommuniceras i god tid.

Garantera fortbildning för lärare
Lärare får inte den fortbildning som avtalen stipulerar. Om lärare får den fortbildning de har rätt till kommer även fortbildning kring det demokratiska uppdraget att vara något som efterfrågas. I ett kommande professionsprogram kan detta vara en del av innehållet som erbjuds vad gäller fortbildning.

Satsa särskilt på de yrkesförberedande programmen
Att elever på yrkesprogrammen har sämre kunskaper om demokrati och det politiska systemet är oacceptabelt. Lärare på yrkesprogram är också mest missnöjda och kritiska till hur det demokratiska uppdraget fungerar i skolorna. Här behövs extra insatser.Alla lärare måste ges förutsättningar för att leva upp till skolans demokratiska uppdrag, oavsett var de jobbar, och alla elever ha möjlighet att bli aktiva samhällsmedborgare.

Med avstamp i hundraårsjubileet av allmänna val i Sverige sätter Bokmässan i år demokrati i fokus. Temat behandlar samtidens utmaningar, historiska perspektiv och framtidens möjligheter. Demokratin måste vinnas av varje generation. Demokratiuppdraget måste därför värnas. I grunden handlar det om inget mindre än Sveriges framtid.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Frida Edman, Mässansvarig Bokmässan

”De flesta lärare är också nöjda med sina insatser och upplever att de har en god bild av vad de förväntas göra. Men de har en mer negativ inställning till hur det demokratiska uppdraget hanteras organisatoriskt i skolan. Det handlar bland annat om helhetssyn och utvärdering av arbetet. En tydlig tendens är att det fungerar sämst i gymnasieskolan och då framför allt inom yrkesprogrammen.”

Åsa Fahlén och Frida Edman


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55