Hindra kommuner från att nedmontera språkundervisningen

Uppmuntra fler att utbilda sig till språklärare

Vi måste bryta den onda cirkeln med färre som läser främmande språk i skolan och bristen på språklärare. Det är avgörande inte bara för individen utan även för Sverige som nation. Det skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund och Mia Smith, Språklärarnas Riksförbund i Altinget.

I dag firas den Europeiska språkdagen. Dagen instiftades av Europarådet för att lyfta fram betydelsen av språkinlärning. Inom EU finns en starkt uttalad målsättning om att medborgarna ska kunna kommunicera på två språk utöver modersmålet. Här hemma i Sverige är målet långt ifrån att nås.

Brist på legitimerade lärare

Sverige befinner sig i en språkparadox. Å ena sidan lever vi i en alltmer globaliserad värld, ett samhälle där vikten av språkkunskaper, konkurrenskraft liksom interkulturell förståelse borde vara större än någonsin förr. Å andra sidan läser allt färre andra främmande språk än engelska, särskilt i gymnasieskolan. Siffror från Skolverket visar att antalet elever som läser de tre sista nivåerna i något av språken tyska, franska eller spanska, har så gott som halverats under det senaste decenniet.

Det är kommunernas kortsiktighet som förvärrat problemen.

Detta leder i sin tur till att allt färre studenter läser vidare till språklärare. Redan i dag är bristen på legitimerade lärare i franska, tyska och spanska stor och många av språklärarna står dessutom på tröskeln till pension. Det är bekymmersamt då det är lärarens kompetens som är en helt avgörande faktor både för elevernas motivation och kunskapsresultat.

Bristen på legitimerade lärare i kombination med den sparvåg som dragit genom landets kommuner har i sin tur lett till att kommunerna gärna stryker något av språken i schemat. Det är särskilt tyska och franska som för en allt mer tynande tillvaro. Det är förödande. I stället måste kommunerna åläggas att erbjuda tre moderna språk i stället för dagens två.

Inför starka incitament

Det har uppstått en ond cirkel som tillåtits snurra alldeles för länge. Att den behöver brytas är något som både Lärarnas riksförbund och Språklärarnas riksförbund länge pekat på.

Det är därmed glädjande att vi äntligen börjar få gehör för de krav som vi ställt på beslutsfattarna. Skolverkets förslag till nya timplaner innehåller åtgärder för att fler elever ska läsa ett språk utöver svenska och engelska. Myndigheten har också föreslagit att det ska utarbetas en nationell språkstrategi för hur kunskaper i minst två språk utöver modersmålet kan bli verklighet i samhället. Ser dessa förslag dagens ljus är det utmärkt.

Men det räcker inte. Man borde dessutom införa starka incitament för att fler ska vilja utbilda sig till språklärare, till exempel avskrivning av studielån. För utan lärare blir varje elevsatsning ett slag i luften.

Kommunernas kortsiktighet förvärrar

Det återstår också att åtgärda kommunernas roll som skolhuvudmän. Det är kommunernas kortsiktighet som förvärrat problemen. Dels har kommunerna som arbetsgivare brustit i sitt ansvar när det gäller lärarnas arbetsvillkor och läraryrkets attraktivitet i stort. Dels ansvarar kommunpolitikerna för den egna budgeten, inte för de nationella konsekvenserna av att Sveriges språkkunskaper riskerar att tyna bort framför ögonen på oss. Det är ytterligare ett kvitto på att viktiga beslut om skolan fattas på fel nivå.

Språkkunskaper öppnar dörrar

Det finns säkert en och annan som är av åsikten att det räcker gott och väl med goda kunskaper i engelska. Engelskan är viktig men det är inte engelskan som ger en konkurrensfördel för svenska ungdomar. Den som behärskar flera språk har däremot riktiga äss i rockärmen. Språkkunskaperna öppnar många dörrar för individen men de är också avgörande för hela Sveriges konkurrenskraft.

Lärarnas Riksförbunds undersökningar har tydligt visat de svårigheter som svenska företag har att hitta rätt språkkompetens. Med tanke på att Sverige är ett mycket exportberoende land blir detta faktum särskilt allvarligt.

Ska våra elever vara med i matchen måste den onda cirkeln snabbt brytas och kommunerna hindras från att nedmontera språkundervisningen.

Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund

Mia Smith, Språklärarnas Riksförbund

”Redan i dag är bristen på legitimerade lärare i franska, tyska och spanska stor och många av språklärarna står dessutom på tröskeln till pension. Det är bekymmersamt då det är lärarens kompetens som är en helt avgörande faktor både för elevernas motivation och kunskapsresultat.”

Åsa Fahlén och Mia Smith