S får inte tveka om statlig skola

Finns ett tydligt stöd i väljarkåren 

Under Socialdemokraternas partikongress ska beslut tas om ny politik för skolan. Menar partiet allvar med att verka för en sammanhållen icke-segregerande skola krävs att tydliga steg tas mot ett statligt huvudmannaskap, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Publicerad

I somras var det 30 år sedan kommunaliseringen av skolan genomfördes. Alla farhågor kring minskad likvärdighet, sänkta kunskapsresultat och försvagad ställning för lärarna har blivit verklighet. Kommunaliseringen kom dock inte ensam – därtill det fria skolvalet och en friskolereform, utan konsekvensbeskrivning – lade sten på bördan. Ökad boendesegregation och skolvalets konstruktion har gjort att skolsegregationen ökat kraftigt. Det spelar en allt större roll vilken skola man går på.

Skillnaderna ökar

En tredjedel av varje ungdomskull går ut ur skolsystemet utan gymnasieexamen. Det motsvarar cirka 30 000 elever årligen. Det börjar redan i grundskolan, där omkring 15 procent av eleverna inte blir behöriga till gymnasieskolan. Skillnaderna mellan olika elevgrupper snarare ökar än minskar.

Vi har fått en sorteringsskola där de som framförallt missgynnas är elever som kommer från hem med studiesvag bakgrund – barn till arbetarföräldrar, nyanlända och elever med invandrarbakgrund, samt barn som av olika anledningar är i behov av extra stöd för att klara skolan.

Det är statens ansvar att garantera en god utbildning. Det innebär att undervisningen inte kan delegeras till 290 olika kommuner, som i sin tur ska finansiera flera hundra friskolor så att de ska kunna sköta sin undervisning.

Det är statens ansvar att garantera en god utbildning. Det innebär att undervisningen inte kan delegeras till 290 olika kommuner, som i sin tur ska finansiera flera hundra friskolor så att de ska kunna sköta sin undervisning. Staten behöver ta över ansvaret och bli huvudman för de skolor som i dag är kommunala.

Stark opinion

Det är tydligt när man följer debatten inom Socialdemokraterna att det finns en stark opinion inom partiet för att staten ska ta ett större ansvar för skolans likvärdighet. Men partiet måste våga ta steget fullt ut och införa ett modernt statligt huvudmannaskap.

Det är också något som väljarna vill. Det finns ett tydligt stöd i väljarkåren generellt för ett statligt huvudmannaskap för skolan. 6 av 10 väljare vill detta, något Lärarnas Riksförbunds senaste väljarundersökning  Länk till annan webbplats.visar. Bland socialdemokratiska väljare är stödet för ett statligt huvudmannaskap ännu starkare, 7 av 10 socialdemokratiska sympatisörer menar detta. Med andra ord finns det ingen anledning att tveka i frågan om nationellt ansvar för skolan.

Hörnpelaren i ett statligt ansvar är finansiering och resursfördelning. Det innebär att staten finansierar och fördelar resurser efter behov till landets samtliga skolor, även friskolor. Det ska vara pengar som endast går till undervisning, inget annat. Men kommunerna kommer fortfarande ha en viktig roll i utbildningssystemet. De ska fortsätta att finansiera och sköta skollokaler, förskola, fritidshem, skolmat, med mera. De har också en viktig uppgift gällande dimensioneringen av skolan.

Rättvisa finansieringsprinciper

Kommunerna avlastas från ett övermäktigt uppdrag, friskolorna får tydligare och mer rättvisa finansieringsprinciper som baseras på elevsammansättning, och staten får ett instrument att faktiskt kunna förverkliga det som står i skolans styrdokument. Styrningen av skolan blir tydlig och ansvaret ligger på rätt nivå. Därmed finns helt andra förutsättningar till långsiktig utveckling av undervisningen. Och det är avgörande för att skapa en likvärdig skola av hög kvalitet. Här vill svensk lärarkår ha med sig alla riksdagens partier.

När nu socialdemokrater från hela landet möts för att mejsla fram vilken skolpolitik man ska gå till val på, hoppas vi att partiet är redo att lämna den misslyckade kommunaliseringen bakom sig och hoppa på framtidståget mot statligt huvudmannaskap för svensk skola.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund


”Det är statens ansvar att garantera en god utbildning. Det innebär att undervisningen inte kan delegeras till 290 olika kommuner, som i sin tur ska finansiera flera hundra friskolor så att de ska kunna sköta sin undervisning.”

Åsa Fahlén

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55