Skolan behöver bättre verktyg för att möta klimatkrisen

Elever oroliga inför framtiden

En likvärdig skola präglad av kunskaper är nyckeln till att lösa svåra samhällsproblem. Vi som arbetar i skolan behöver rätt förutsättningar att jobba med klimatfrågan och möta elevernas oro. Det skriver representanter för Lärarnas Riksförbund, Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges Elevkårer i Altinget.

Nu möts världens ledare för FN:s klimattoppmöte i Glasgow, Cop26. Inför mötet har alltmer oroande klimatrapporter kommit och enligt FN:s klimatpanel kan uppvärmningen passera 1,5 grader redan inom ett par decennier. Mötet i Glasgow har kallats för ”sista chansen”, nu handlar det om att undvika en klimatkatastrof.

Kunskaper om klimatkrisen

Sveriges elevkårer genomförde i september en undersökning Länk till annan webbplats. som visade att fler än var tredje gymnasieelev (35 procent) uppger att de känner sig oroliga inför framtiden. En stor andel av de svarande angav klimatfrågan som en orsak till oron. Enligt en Novusundersökning som gjorts på uppdrag av organisationen Våra barns klimat vill 80 procent av unga i åldern 12–18 år se mer undervisning om klimatet och klimatförändringen i skolan.

Skolan måste, precis som alla delar av samhället, ta sitt ansvar. Enligt den lärarbarometer som Våra barns klimat låtit göra, vill många lärare göra just det och inkludera klimatförändringarna i undervisningen i högre grad. Men de upplever hinder som tidsbrist, brist på bra material och en rädsla att skapa oro hos eleverna. Fyra av fem lärare vill ha mer fortbildning och tycker inte att de får tillräckligt stöd från skolledningen för att arbeta med dessa frågor. Lika många anger att det inte finns strategier eller stöd för elever gällande oro och ångest relaterat till klimatförändringarna.

Det är vår skyldighet att ge eleverna adekvata kunskaper om den kris vi står inför så att varje elev ges möjlighet att själva agera och engagera sig. Då behöver vi som jobbar i skolan, och vi blivande lärare, få rätt förutsättningar. Det innebär bland annat fortbildning och mer tid för att kunna lyfta frågorna, liksom möta elevers oro över klimatförändringarna. När samhället ställer om för att möta klimatkrisen kommer andra krav på kunskaper och färdigheter när nya jobb skapas. Något som ställer krav inte bara på utbildningen eleverna får utan också på den vägledning som studie- och yrkesvägledare ger i val kring jobb och fortsatta studier.

Klimatförändringarna är här och nu

En fungerande och likvärdig skola spelar en helt central roll i många av vår tids stora utmaningar, så även i klimatkrisen. Det är lärarna i svensk skola som utbildar framtida generationer och ger de kunskaper som utgör en förutsättning för kritiskt tänkande.

Det är i skolan eleverna rustas för framtiden med de kunskaper, färdigheter, värderingar och kompetens som krävs för att nå hållbar utveckling. Det är i skolan intresset och engagemanget kan väckas till liv hos de som kommer att vara framtidens ingenjörer, forskare och politiker. De som kommer att både finna nya rena energilösningar och fatta kloka beslut för allas vårt bästa.

Klimatfrågan är inte bara en fråga för framtiden, klimatförändringarna slår mot oss här och nu. Vi har sett det med all tydlighet den senaste tiden i form av översvämningar, torka, stigande havsnivåer och förödande bränder. Redan nu tvingar klimat- och väderrelaterade händelser miljontals människor att lämna sina hem och FN beräknar att i mitten av seklet kommer 250 miljoner människor ha flytt sina hem när den höjda temperaturen gör den plats de växt upp på omöjlig att bo och leva av. Som samhälle måste vi klara av att hantera både de konsekvenser vi redan lever med och de som väntar oss, samtidigt som vi gör de utsläppsminskningar som krävs.

En stark skola är nyckeln

Skolan står inte avskilt från detta arbete. Snarare måste politikerna komma ihåg att en stark skola är nyckeln till ett samhälle som kan hantera svåra utmaningar. Men då krävs det att de också tar krafttag mot de strukturella problem som svensk skola står inför: segregation, bristande likvärdighet, lärarbrist.

Vi, Sveriges lärare, blivande lärare och elever kräver inte bara av beslutsfattarna att de tar de nödvändiga besluten för att stoppa klimatförändringarna. Vi kräver också att de gör de satsningar som krävs för att säkerställa en likvärdig skola som kan ge alla elever kunskaper och utbildning om den kris vi står inför och hur vi möter den tillsammans.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Lina Hading, ordförande Lärarnas Riksförbunds studerandeförening

Josefine Fälth, ordförande Sveriges Elevkårer


”Det är vår skyldighet att ge eleverna adekvata kunskaper om den kris vi står inför så att varje elev ges möjlighet att själva agera och engagera sig.”

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55