Elever och fack: Upphör med bedömningshetsen

Lärare måste kunna fokusera på att utveckla elevernas kunskaper

Lärarna drunknar i betygsadministration medan eleverna blir allt mer stressade och får allt mindre stöd. Det är dags att lämna bedömningshetsen och återgå till en skola med fokus på lärande, skriver företrädare för Sveriges Elevråd och Lärarnas Riksförbund.

Många av de problem som svensk skola står inför skulle lösas genom fler behöriga lärare med utrymme att utföra sitt yrke. Men i stället för att få mer tid för arbetet med undervisningen har lärares dokumentation i form av bedömningar och omdömen de senaste åren ökat kraftigt.

Lärare tvingas bedöma elevers kunskapsnivå flera gånger per år, ibland till och med varje månad i olika plattformar som delas med vårdnadshavare. I realiteten innebär det att en lärare kan uppmanas att bedöma elevernas kunskapsnivå var tredje lektion.

Hösten 2013 fattade riksdagen beslut om att omdömen enbart var obligatoriskt att ge i årskurs 1-5, medan årskurs 6-9 får betyg varje termin. När detta infördes blev det en lättnad och en möjlighet för lärarna att fokusera på undervisningen. Nu ser vi tyvärr att bedömningarna ökar igen. Resultatet blir att lärare tvingas förändra lektionernas innehåll efter vad som går att bedöma, snarare än att fokusera på att utveckla elevernas kunskaper och förmågor. Undervisningen blir fyrkantig och lektionerna mer likriktade, i stället för att vara lustfyllda och utmanande.

För eleverna leder den ständiga bedömningen till stress och oro. Istället för att känna lust över att lära sig nya saker, förväntas eleven bli motiverad av betyg och provresultat. De får sällan möjlighet att öva och det saknas utrymme att göra misstag för att sedan utvecklas. Enligt en undersökning som Sveriges Elevråd gjort bland sina medlemmar hösten 2021 upplever 40 procent av högstadieeleverna att de är stressade över arbetsbördan. Den ökade administrationen för läraren innebär också mindre tid för eleverna, där de som har behov av särskilt stöd drabbas hårdast.

Arbetsgivarens motivering till de regelbundna bedömningarna är att kunna följa resultatutvecklingen och sätta in resurser där de behövs, samt ge fortlöpande information till vårdnadshavare. Vi ser dock inte att resurser sätts in i den omfattning som resultaten visar. Det finns inte heller någon statistik över hur många vårdnadshavare som tar del av informationen regelbundet – och för att ens kunna förstå den behöver man vara väl insatt i betygssystemet och läroplanens kunskapskrav.

Det saknas grund för de täta bedömningarna i skollagen eller i Allmänna råd från Skolverket. Kursplaner och kunskapskrav i läroplanen är upplagda på ett sätt där man behöver samla underlag från olika moment under terminen för att kunna göra en rättssäker bedömning. Att tvingas dela upp bedömningen i smådelar går alltså även emot läroplanen.

Vi har hamnat i en absurd situation där läraren förväntas att oftare bedöma elevernas kunskap samtidigt som utrymmet för att förmedla den blir allt mindre. Eleven å sin sida ska bli regelbundet bedömd, trots minskad tid för stöd och lärande. Det säger sig självt att när lärarna fokuserar på bedömningar försvinner det tid från för- och efterarbete av lektionerna. Om lektionernas kvalitet sjunker, riskerar resultaten att sjunka.

Som företrädare för elever och lärare vill vi uppmana landets skolhuvudmän att återgå till att endast begära att eleverna bedöms enligt våra statliga styrdokument. Vi vill se en skola med fokus på kunskap och lärande, där varje lärare har tid att undervisa och varje elev har möjlighet att utvecklas.

Lilian Helgason
Ordförande i Sveriges Elevråd

Åsa Fahlén
Förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund

Ragnar Sjölander
Gymnasielärare samt föreningsombud och distriktsordförande i Lärarnas Riksförbund Stockholm

Eva Löfqvist-Bercsenyi
1-7 lärare samt biträdande föreningsombud i Lärarnas Riksförbund Stockholm

Kristina Ringqvist
Högstadielärare samt biträdande föreningsombud i Lärarnas Riksförbund Stockholm

”Det saknas grund för de täta bedömningarna i skollagen eller i Allmänna råd från Skolverket. Kursplaner och kunskapskrav i läroplanen är upplagda på ett sätt där man behöver samla underlag från olika moment under terminen för att kunna göra en rättssäker bedömning. Att tvingas dela upp bedömningen i smådelar går alltså även emot läroplanen.”