Krisen i skolan är akut - nu måste ni lyssna på lärarna

Svensk skola slits isär

Lärare i hela landet vittnar om att de inte längre kan ge barn och unga en likvärdig kompensatorisk utbildning av hög kvalitet. För att vända utvecklingen kräver vi att staten tar över ansvaret för skolan, att skolvalet reformeras samt att lärarnas arbetsbelastning minskar och lönerna ökar, skriver Janna Jaara Åstrand, Åsa Fahlén och Matz Nilsson i Göteborgs-Posten.

Enkätsvaren i Pisa och andra undersökningar talar sitt tydliga språk – på skolor med mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning har rektorerna svårt att rekrytera, och på samma skolor är det vanligare med ett stökigt klassrumsklimat. Politiska lösningar måste till och vi kommer att lyssna noga till partiernas förslag, skriver debattörerna.

Efter klimatet och gängkriminaliteten har turen ikväll kommit till skolan i SVT:s Agendas fördjupningsformat. Det är bra och väntat. Med all rätt framhålls skolan som ett centralt verktyg för att komma till rätta med olika samhällsproblem. Den nyss nämnda klimatkrisen och problematiken med våld kopplat till kriminella gäng är två exempel på svåra utmaningar där skolan brukar stoppas in i lösningsekvationen.

Sveriges nationella konkurrenskraft är ett annat område där utbildning lyfts fram som helt avgörande. ”Ytterst handlar det om ett näringsliv som är konkurrenskraftigt och då pratar vi om utbildning, utbildning, utbildning, utbildning”, sa riksbankschef Stefan Ingves nyligen. Och utbildningen startar redan i förskolan och skolan. Fungerar det inte där riskerar vi att satsningar på senare led i kedjan blir bortkastade.

Gemensam organisering
I veckan sa medlemmarna i Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund ja till att fortsätta processen mot en ny, gemensam organisering. Tillsammans organiserar vi närmare 330 000 lärare och skolledare. Vi är de första att skriva under på hur viktig skolan är. Inte bara för individens drömmar om att bli klimatforskare, polis eller företagsledare, utan för hela vår gemensamma framtid.

Ett samhälle som kan möta stora utmaningar förutsätter satsningar på utbildning som går bortom punktinsatser och vackra ord. Och det är av vikt även för väljarna. I en riksrepresentativ väljarundersökning svarar 4 av 10 av de som har en uttryckt partipreferens att de är beredda att rösta på ett annat parti om dess skolpolitik är bättre.

Skolans likvärdighet är en för väljarna viktigare fråga än det fria skolvalet, men en majoritet vill behålla det senare. Det visar att de politiska partierna måste mötas i kompromisser. Väljarna tycks vilja reformera det fria skolvalet för att stärka likvärdigheten, utan att för den skull vilja avskaffa det förstnämnda. Det är dags för partierna att på ett ansvarsfullt sätt hantera detta.

Svårt att rekrytera
Runt om i landet vittnar våra medlemmar om samma sak: Att de inte längre har förutsättningar att lyckas med uppdraget att ge barn och elever en likvärdig och kompensatorisk utbildning av hög kvalitet. Enkätsvaren i Pisa och andra undersökningar talar sitt tydliga språk – på skolor med mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning har rektorerna svårt att rekrytera, och på samma skolor är det vanligare med ett stökigt klassrumsklimat. Svensk skola slits isär. Politiska lösningar måste till och vi kommer att lyssna noga till partiernas förslag.

Lärarbristen är fortsatt akut, och den varierar kraftigt över landet. I Stockholms innerstad ligger behörigheten ofta över 85 procent, medan det någon mil därifrån finns skolor där bara hälften av lärarna är behöriga. Liknande variationer finns mellan större städer och glesbygdskommuner. Vi vet dessutom att behörigheten generellt sett är lägre i fristående skolor – och att vissa arbetsgivare har satt i system att spara pengar genom att inte göra sitt yttersta för att tillsätta lediga tjänster med behöriga lärare.

För att fler ska vilja bli och förbli lärare, och sedan kanske även ta ansvar som skolledare, krävs kraftfulla åtgärder som förbättrar yrkenas villkor, status och attraktionskraft. Inte minst handlar det om en hållbar arbetsbelastning.

I Stockholms innerstad ligger behörigheten ofta över 85 procent, medan det någon mil därifrån finns skolor där bara hälften av lärarna är behöriga

Sveriges lärare och skolledare är överens om vad som krävs:
– Staten måste ta över ansvaret för finansiering och resursfördelning i hela skolsystemet.

– Staten måste även ta över ansvaret för lärares och skolledares fortbildning genom inrättandet av ett nationellt professionsprogram.

– Arbetsbelastningen för lärare och skolledare måste minska. För lärarna behöver tiden för för- och efterarbete säkerställas och undervisningstiden regleras och för förskollärare behöver vi åstadkomma tillräckligt med planeringstid. För skolledare måste dokumentationskraven minimeras och gränser sättas för hur många medarbetare en skolledare kan ha direkt chefsansvar för.

– Ett yrkesliv som lärare eller skolledare måste löna sig. Reallöneutvecklingen måste därför fortsätta under hela yrkeslivet och lönen måste spegla den utbildning, det ansvar och den komplexitet som uppdraget innebär.

– Skolvalet måste reformeras i syfte att bryta skolsegregationen och öka likvärdigheten. En skolvalsperiod måste införas och kötid måste slopas som urvalskriterium.

Att våra medlemmar har sagt ja till att gå vidare mot en gemensam organisering är ett styrkebesked. 330 000 lärare och skolledare kräver att bli lyssnade till. Det är dags att ge oss de förutsättningar vi behöver för att lyckas med vårt uppdrag.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund

”Enkätsvaren i Pisa och andra undersökningar talar sitt tydliga språk – på skolor med mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning har rektorerna svårt att rekrytera, och på samma skolor är det vanligare med ett stökigt klassrumsklimat. Politiska lösningar måste till och vi kommer att lyssna noga till partiernas förslag”

Förnamn Efternamn