All människors rätt till sitt språk

Internationella modersmålsdagen

I dag den 21 februari är det den internationella modersmålsdagen. En dag som instiftades av Unesco år 1999 för att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål, skriver Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén.

Publicerad

I dag den 21 februari är det den internationella modersmålsdagen. En dag som instiftades av Unesco år 1999 för att främja språklig mångfald och påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål.

Att modersmålet är grunden för all annan inlärning är ett faktum som dessvärre inte slagit rot hos alla de som ansvarar för skolan. Somliga politiker och kommuner, inte minst i Skåne, verkar ha sett det som sitt uppdrag att sätta krokben för modersmålsundervisningen i skolan. Ett lektionstillfälle i veckan påstås vara en stulen timme som är slöseri med resurser och som rentav hindrar eleverna med annan språkbakgrund att lära sig svenska.

Tvärtom visar forskningen väldigt tydligt, att om eleven ges möjlighet att utveckla sitt modersmål ger det bättre förutsättningar att lära sig både svenska och att ta till sig kunskaper i alla andra ämnen. Den som hävdar något annat är antingen illa påläst eller far med osanning.

Frågan är snarare vilken betydelse som modersmålsundervisningen skulle kunna få för elevernas språk- och kunskapsutveckling om ämnet gavs bättre förutsättningar än idag. Tyvärr är modersmålsundervisningen den svenska skolans sorgebarn. Otaliga larmrapporter har under åren visat att många elever nekas tillgång till sitt språk, dels på grund av en stor brist på modersmålslärare dels på grund av okunskap om elevers rättigheter.

Det borde vara en självklarhet att alla elevers rätt till likvärdig utbildning även gäller modersmålsundervisning. Men om eleven får 20 minuter, en timme eller någon modersmålsundervisning överhuvudtaget är helt beroende av i vilken kommun eleven går i skolan. Ett sådant postkodlotteri på elevers bekostnad är helt oacceptabelt. Brister i utbildningen får inte bli argument för de krafter som vill lägga ner hela ämnet och kasta ut barnet med badvattnet. En rimlig strävan borde i stället vara mer modersmålsundervisning med ökad kvaliteten. Modersmålsundervisningen lever farligt om den inte skyndsamt regleras i skolans timplan inom den schemalagda undervisningen. Alla kryphål som idag ges till kommunerna måste snarast täppas till.

Samtidigt måste omfattande satsningar göras för att komma till rätta med den alarmerande bristen på utbildade modersmålslärare. De är nyckelaktörer i vårt flerspråkiga Sverige. Här måste kommunerna och regeringen ta ett gemensamt ansvar. Regeringen kan börja med att skicka en tydlig signal om att modersmålsundervisning är lika viktig som all annan undervisning genom att införa legitimationskrav också för dessa lärare. Kommunerna behöver se till att både arbetssituationen och villkoren blir bättre så att fler lärare kan rekryteras.

Varje kommun som vill lyckas med sin integration gör en investering genom att stärka modersmålsundervisningen. Det är hög tid att dra streck i den tröttsamma debatten där modersmål ställs mot ämnet svenska när språken de facto ofta förutsätter och gynnar varandra. Det är inte antingen eller – det är både och! I nedskärningsfarten glömmer de ansvariga bort att språk är mycket mer än bara ord – de är kulturbärare. De är verktyg för demokrati, jämställdhet och kulturell kompetens. Vi uppmanar nu de kommuner där man dragit ner på mo­ders­måls­un­der­vis­ningen att skyndsamt återställa den och att man fördjupar sig i de samhällsvinster som modersmålet innebär. För det är sannerligen inte att kasta pengar i sjön, däremot är nedmonterad modersmålsundervisning antagligen ett förödande skott i foten om man vill hushålla med skattebetalarnas pengar.

Att en elev behärskar flera språk bör rimligen ses som en fördel, inte bara för individen utan för hela samhället och den svenska konkurrenskraften. Sverige är ett land med över 200 modersmål och nästintill 300 000 elever med annan språkbakgrund. De skulle kunna bli en fantastisk resurs om de fick möjligheten.

De är alldeles för värdefulla för att slarvas bort!

Åsa Fahlén Förbundsordförande, Lärarnas Riksförbund

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55