Lärarfacket: Krävs helhetsgrepp för skolans förändring

Det kommunala huvudmannaskapet har inte lyckats

En ny rapport visar hur lärarna har påverkats sedan kommunaliseringen: sämre arbetsmiljö, mindre inflytande över den egna yrkesutövningen och fler arbetsuppgifter som inte hör till uppdraget. Nu krävs ett helhetsgrepp för att förändra skolan, skriver Åsa Fahlén, i Dagens Samhälle.

Publicerad

Det går inte att angripa frågan om skolans huvudmannaskap om man inte förstår helheten i problembilden och dess orsaker. Det är nämligen inte bara huvudmannaskapsfrågan som är det stora problemet i svensk skola. Det handlar i grunden om hur vi ser på utbildningen av våra unga, för vems intressen det ska bedrivas skola, under vilka regelverk detta ska ske och vilka mål vi vill ska uppnås.

För att bidra till en mer övergripande förståelse av den utveckling som föregick kommunaliseringsbeslutet och den utveckling som följde, har professor emeritus Hans Albin Larsson fått i uppdrag av Lärarnas Riksförbund att ta fram en skrift som beskriver vad som hänt och vad som är problemet med svensk skola. Skriften heter ”Ned föll skolan – kring den nya styrlogikens effekter på skolan, lärarna och undervisningen”.

I skriften beskrivs hur förutsättningarna för lärarna i vardagen över tid successivt försämrats på många områden sedan kommunaliseringen, så som arbetsmiljön, inflytandet över den egna yrkesutövningen och att man tvingats arbeta alltmer med arbetsuppgifter som inte hör till undervisningsuppdraget.

Beslutet att kommunalisera skolan var bara ett beslut av många som radikalt kom att förändra synen på hur skola ska bedrivas i Sverige. Därtill kom förändrade läroplaner, slopade timplaner, slopade behörighets- och meriteringsregler, slopade regler för rektorsbehörighet, nedmonterad lärarfortbildning, avspecialiserad lärarutbildning, slopad läromedelsgranskning och så vidare. Allt detta har bidragit till att negativt påverka lärares yrkesvardag och hela den skola vi har i dag.

Skriften ”Ned föll skolan”, som presenteras i dag, är ett inspel till utredningen (U2020:07) som regeringen tillsatt för att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan.

Under våren ska resultatet från utredningen redovisas. Bland annat ska utredaren då föreslå hur staten kan ta över arbetsgivaransvaret för lärare och skolledare i de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän, samt föreslå en finansieringsmodell där staten ansvarar för finansieringen av skolan. Det väntas också förslag på hur staten kan ta över ansvaret för ledning av utbildningen och den dagliga driften i de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän.

Det kommunala huvudmannaskapet har haft 30 år på sig att leverera en skola som lever upp till skollagens krav på likvärdighet – men man har inte lyckats. Alla reformer som gjorts i syfte att vända trenden har varit statliga initiativ (till exempel Lärarlyftet 1 och likvärdighetsbidrag) för att reda upp den situation som skapats.

Hur har kommunerna svarat på de olika statliga resurssatsningar som tillkommit för att åtgärda problemen? Jo, i många fall genom att dra ned på motsvarande egna kommunala resurser, vilket inneburit ett nollsummespel som i slutändan drabbar elever och lärare...

Det är alltså uppenbart att kommunerna inte kan utgöra basen för ett utbildningssystem med hög grad av likvärdighet och höga kunskapsresultat. Lärarnas Riksförbund har därför stora förväntningar på det beslutsunderlag för ett förstatligande av skolan som utredningen håller på att ta fram. Det är också bra att allt fler politiska partier öppet talar om ett ökat statligt ansvarstagande. Nu är det dags att gå från ord till handling.

Åsa Fahlén
Ordförande Lärarnas Riksförbund

”Det går inte att angripa frågan om skolans huvudmannaskap om man inte förstår helheten i problembilden och dess orsaker.”

Åsa Fahlén

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55