När mördas nästa lärare i den svenska skolan?

Nu krävs krafttag mot underfinansieringen

Några veckor har gått sedan två lärare miste livet på Malmö latinskola. Det är plågsamt att försöka ta in och bearbeta vad som hänt.
För oss inom lärar- och skolledarfacken trängs ett par obehagliga tankar med sorgen: Kanske var det bara en tidsfråga? När, och var, händer det nästa gång? skriver Johanna Jaara Åstrand, Åsa Fahlén, Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman i Expressen.

Runt om i landet vittnar våra medlemmar om en ökad utsatthet. Vi har under det senaste året kunna visa att hot och våld är vanligt förekommande Länk till annan webbplats., också långt ner i åldrarna Länk till annan webbplats.. Problematiken är utbredd och finns på alla sorters skolor över hela Sverige.

Morden på Malmö Latin var givetvis en extrem händelse, precis som terrordådet på Kronanskolan i Trollhättan och attackerna mot lärare i Eslöv och Kristianstad. Risken att själv drabbas är försvinnande liten. Samtidigt går det inte att blunda för att det brutala skolvåldet ökat på senare tid. I snitt Länk till annan webbplats. dör två svenskar om året till följd av våld i arbetet. Det manar till eftertanke att lärare hör till de yrken där det inträffar.

Vad som låg bakom dådet i Malmö vet vi inte ännu, men något i samhället har gått snett. På en generell nivå vet vi att den psykiska ohälsan ökar bland unga Länk till annan webbplats. och det är sannolikt så att pandemin förvärrat läget ytterligare.

Bristerna i dagens skola
I våra medlemmars klassrum sitter eleverna som mår dåligt. Ofta ser vi flickorna vända det onda inåt medan pojkarna agerar utåt. Ingen i klassrummet – varken klasskamraterna eller orosmakarna själva – får därmed den trygga och lärorika skolvardag de har rätt till.

Vi stödjer det förslag till skärpt syn Länk till annan webbplats. på brott mot lärare och rektorer som lagts på regeringens bord. Det finns ett starkt signalvärde i det, men än viktigare är det förebyggande arbetet. Minskad dokumentation är en viktig åtgärd för att värna lärares och skolledares tid – något som gör det möjligt att fånga upp oroande signaler. Det handlar också om att politisk vilja måste till för att åstadkomma sådant som minskade gruppstorlekar, ökad lärartäthet och färre anställda per rektor.

Resurser till särskilt stöd saknas
Det är en stor frustration för våra medlemmar att resurserna till att sätta in särskilt stöd inte alltid finns, trots att det är lagstadgat att stödet ska ges när det behövs. Samma sak gäller elevhälsan där skolpsykologer och skolkuratorer är helt centrala. Dessa funktioner måste finnas överallt. Samarbetet med socialtjänsten, polisen och primärvården, behöver i många fall förbättras och det duger inte att unga människor hänvisas till långa köer inom barn- och ungdomspsykiatrin Länk till annan webbplats..

Att lärare och skolledare känner oro efter dådet i Malmö är självklart. Givetvis ska det överallt finnas en beredskap för pågående dödligt våld, och alla aspekter av hot och våld måste ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är välkommet att en nationell vägledning är på väg fram Länk till annan webbplats.. Staten måste ta det övergripande ansvaret för att skolledare och lärare i landets alla skolor får utbildning och träning för att kunna agera i en akut situation.

Beväpnade vakter kan inte vara lösningen
För oss som verkar inom skolans värld är det samtidigt viktigt att skolan fortsatt ses som en trygg plats, öppen och välkomnande för dem som ska vara där. Larmbågar och beväpnade vakter kan behövas i ett akut läge, men kan aldrig vara lösningen.

Kommuner, regioner och stat måste göra allt för att förebygga att det värsta händer igen. Det kräver krafttag mot den underfinansiering av skolan som ökar risken för såväl skoldåd som det dagligt förekommande våldet. Regeringen har i sin vårbudget en möjlighet att skjuta till en del av de medel som krävs för att skapa en tryggare skola som ger alla elever en chans att lyckas – med sin utbildning och med livet i stort.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Matz Nilsson, ordförande Sveriges skolledarförbund
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Lärarförbundet Skolledare

”Det är en stor frustration för våra medlemmar att resurserna till att sätta in särskilt stöd inte alltid finns, trots att det är lagstadgat att stödet ska ges när det behövs. Samma sak gäller elevhälsan där skolpsykologer och skolkuratorer är helt centrala. Dessa funktioner måste finnas överallt.”