Bristen på speciallärare leder till en orättvis skola

Vi behöver ytterligare 5 000 speciallärartjänster i den svenska grundskolan

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund i Dagens Nyheter: De elever som behöver särskilt stöd i grundskolan får det inte förrän i årskurs 9, vilket är alldeles för sent. Brist råder på specialpedagogisk personal. Dessutom är underskottet störst i områden med sämre förutsättningar från början, visar den rapport vi lägger fram på tors­dagen.

Lärarnas Riksförbund presenterar den nya rapporten "Specialpedagogik på undantag Länk till annan webbplats." på DN Debatt idag.

Förbundet kräver följande:

En omfattande satsning på att utbilda och rekrytera fler speciallärare. Vi skattar behovet till ytterligare 5 000 speciallärartjänster i den svenska grundskolan. Det måste bli attraktivt att gå en speciallärarutbildning, som är en påbyggnad för legitimerade lärare. Arbetsgivarna måste ge lärarna tids- och villkorsmässiga förutsättningar och regeringen ge ökade resurser till Lärarlyftet så att alla som vill också ska få möjlighet att vidareutbilda sig.

Att fler speciallärare och special­pedagoger lockas till skolorna med störst utmaningar genom åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Ett nyckeltal för antal speciallärare och specialpedagoger måste räknas fram och införas, viktat utifrån skolors elevsammansättning. Det är inte rimligt att tillgången till rätt kompetens saknas där behoven är som störst.

Att staten tar över huvudmannaskap och finansiering av svensk skola. Dagens 290 kommunala huvudmän har alltför skiftande resurser och förutsättningar för att åstadkomma en nationellt likvärdig skola. För att elever ska få det stöd de har rätt till måste resurserna finnas. En kompensatorisk skola kostar, men det är också viktigt att resurserna fördelas rätt och riktas dit där de behövs som mest.

Att reglerna för extra anpassningar och särskilt stöd förändras. Det är tydligt att dagens system inte fungerar. Både elever och lärare blir åksjuka i den ändlösa karusellen av extra anpassningar. Lärarkåren måste få en förskrivningsrätt av speciallärarstöd till eleverna, det vill säga makten att avgöra när extra anpassningar inte längre räcker och det är dags att sätta in särskilt stöd.

Satsningar på mindre klasser på låg- och mellanstadiet. Den ordinarie undervisningen måste ges rimliga möjligheter. Ett nyckeltal för gruppstorlekar bör införas då forskning visar att en sådan begränsning har gynnsam effekt på pedagogiska resultat.

Artikeln avslutas:

"Att elever som är i störst behov av stöd inte får det, är roten till att den svenska skolan saknar en verkligt kompensatorisk effekt på elevernas resultat. Det behövs nu stora satsningar på att få stödinsatserna att fungera. Det är en investering som hela samhället tjänar på."

”Medan tidigt stöd för att klara skolan anses extra viktigt i Finland, har synsättet i Sverige snarare varit att försöka undvika att peka ut elever i unga år.

Åsa Fahlén