Orimligt att skolorna kan välja bort behöriga lärare

Obehöriga anställs trots att det finns legitimerade lärare att tillgå.

Regering och riksdag gör för lite för att säkerställa att legitimationsreformen fullföljs så att lärartjänster verkligen besätts av utbildade och behöriga lärare, skriver ordförandena för Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet i Expressen.

Det är mer än tio år sedan legitimationsreformen trädde i kraft. Den har inneburit att det blivit större press på skolor att anställa legitimerade lärare och att elever ska undervisas av lärare med relevanta ämneskunskaper. Vi anser att alla elever har rätt till utbildade och legitimerade lärare eftersom detta innebär högre kvalitet på undervisningen. Forskning visar att lärares professionalism, kompetens och ledning har avgörande betydelse när det gäller att ge elever en undervisning med hög kvalitet. Trots detta ser vi nu att legitimationsreformens ambition inte uppfylls.

Här är bara 36 procent behöriga
Behörighetsläget har inte förbättrats nämnvärt sen legitimationsreformen infördes. I grundskolan är andelen lärare med legitimation med behörighet i minst ett av sina undervisningsämnen fortfarande endast 71,1 procent, men olikheten mellan kommunerna är stor. I Ragunda är endast 36 procent av lärarna behöriga, medan Vännäs har högst andel i landet med 90 procent, det visar en rapport som har tagits fram av Lärarförbundet.

Skillnaderna mellan kvalitet på undervisningen, elevers prestationer och lärarnas kompetens har också blivit större mellan skolorna. Och skillnaderna har ökat över tid. Studier visar att skolor där andelen elever med behov av extra stöd är högst är jämförelsevis fler utan lärarlegitimation. Att lärarkompetensen är som lägst i skolor med allra störst behov av legitimerade lärare är ett allvarligt problem.

Friskolor märker ut sig
Kommunala skolor i Sverige har i snitt en tydligt högre andel behöriga lärare med pedagogisk högskoleutbildning än deras fristående konkurrenter har. De fristående skolorna utmärker sig genomgående med lägre andel behöriga lärare. I genomsnitt är 84,5 procent av lärarna i skolor med kommunal huvudman behöriga, medan bara drygt 69,7 procent av lärarna i fristående skolor är det.

Att elever undervisas av obehöriga beror till stor del på att det råder brist på behöriga lärare. Men det finns också tecken som tyder på att obehöriga anställs trots att det finns legitimerade lärare att tillgå. En tredjedel, 35 procent, av Lärarförbundets avdelningar uppger att en obehörig fått en tjänst trots att det funnits behöriga sökanden.

Strama upp regler och tillsyn

Vi ställer därför följande krav:
Strama upp regelverket så att det klargörs att skolhuvudmän vid extern rekrytering inte ska kunna förbigå en legitimerad och behörig sökande till en anställning som lärare om det inte föreligger synnerliga skäl.

Ge Skolinspektionen i uppdrag att utöva tillsyn över hur skolorna arbetar med kompetensförsörjning och rekrytering av lärare.

Reglera i lag att alla lärartjänster från en termin och uppåt som huvudregel alltid ska utlysas.

Växla upp insatserna för att bryta den pedagogiska segregationen genom att staten övertar huvudansvaret för skolväsendets finansiering.

Ålägg arbetsgivarna att erbjuda obehöriga att genomgå lärarutbildning parallellt med det pedagogiska arbetet vid längre visstidsanställningar.

Över ett årtionde har gått sedan legitimationsreformen, men ändå förvägras många elever undervisning av legitimerade lärare. Det duger inte för ett land som Sverige.

Johanna Jaara Åstrand
Ordförande Lärarförbundet

Åsa Fahlén
Ordförande Lärarnas riksförbund

” Vi anser att alla elever har rätt till utbildade och legitimerade lärare eftersom detta innebär högre kvalitet på undervisningen. Forskning visar att lärares professionalism, kompetens och ledning har avgörande betydelse när det gäller att ge elever en undervisning med hög kvalitet. Trots detta ser vi nu att legitimationsreformens ambition inte uppfylls.”