Lärares erfarenhet måste premieras i nytt lönesystem

Svensk skola behöver en ny lönestruktur

Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarnas riksförbund respektive Lärarförbundet, skriver på DN Debatt: Efter ett kvartssekel med individuella lärarlöner har systemet snedvridits av en giftig mix av faktorer. Erfarna lärares försprång har försvunnit. Svensk skola behöver en ny lönestruktur som premierar formella meriter, förtjänst och skicklighet.

I en debattartikel i Dagens Nyheter beskrivs att sedan lång tid tillbaka har lärarkårens lönestruktur urholkats. En medlem i dag når genomsnittslönen för de som närmar sig pension före 50 års ålder. Vid millennieskiftet skedde detta vid ungefär 60 år.

"Vad detta betyder i praktiken är att Sveriges äldre, mer erfarna lärare står utan en förbättring av relativlönen under lärarkarriärens andra halva. Lönerevision efter lönerevision ser de hur de yngre, mer oerfarna kollegorna får höga procentuella påslag, medan de själva meddelas några hundralappars löneökning. Som lök på laxen har vi just nu en rekordhög inflation som gör situationen etter värre."

Fahlén och Jaara Åstrand skriver vidare att en stor del av skulden för detta ligger i det illa hanterade lönesystemet som bygger på individuell och differentierad lön:

"Därför kommer det snart bildade gemensamma lärarfacket, Sveriges Lärare, att arbeta för ett nytt lönesystem för lärare vari individers olika löner i större utsträckning kan härledas till erfarenhet, formella meriter, skicklighet i yrkesutövningen och ansvar.

För drygt 25 år sedan lämnade lärarna det dåvarande tarifflönesystemet. Denna förändring var en del av en generell trend på svensk arbetsmarknad där allt fler yrkesgrupper successivt kom att övergå till individuell och differentierad lön."

Fahlén och Jaara Åstrand förklarar att: "tillämpningen av de individuella och differentierade lönerna förmådde aldrig att återställa lönestrukturen, mycket på grund av såväl privata som kommunala huvudmäns oförmåga (eller ovilja) att premiera erfarenhet. Redan under 1970-talet hade forskning visat att en sådan oförmåga ledde till förflackad lönestruktur och lägre slutlöner för ett kollektiv.

Precis detta kom att drabba lärarna. Det drabbade lärarna så till den grad att lärarnas relativa lönenivåer kraftigt försämrades under 2000-talets första decennium. Genom en rad skeenden lyckades försämringen av relativlönerna senare brytas. Detta inleddes med det nya läraravtalet HÖK12 för det kommunala området som utlovade högre nivåer än arbetsmarknaden i övrigt, sedan genom statliga lönesatsningar på lärarna dels i karriärtjänstreformen, dels i lärarlönelyftet.

Dessa tre faktorer innebar en nödvändig återställare för lärarlönerna, men inte en uppvärdering. Tyvärr skedde återställaren på bekostnad av en ytterligare försämrad lönestruktur."

Man konstaterar att: "I lärarkåren finns därför en bred samsyn bland medlemmarna om att systemet med individuell och differentierad lön måste ses över. Svensk skola behöver ett lönesystem för lärarna som premierar erfarenhet, formella meriter, förtjänst och skicklighet.

Parallellt med ett sådant lönesystem måste ett statligt professionsprogram för lärare, med en nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling, beprövad erfarenhet och ett nationellt meriteringssystem, byggas upp. Detta arbete är inlett av regeringen och det finns ett brett stöd i riksdagen för detsamma, men trots det har regeringen inte lyckats lägga en proposition.

Det tog staten några år i början av 1990-talet att montera ned flera av de organisatoriska kvalitetssystem som upprätthöll undervisningens kvalitet i skolan. Det gäller inte minst behörighetsreglerna för lärarna, men också länsskolnämndernas fortbildnings­väsende för lärarna, sektorsforskningen och det breda ansvaret för lärarnas arbetsvillkor.

Det tar längre tid att bygga upp än att rasera, och vi befinner oss alltjämt i en mödosam återuppbyggnadsfas. När staten nu äntligen är på väg att återskapa en struktur för lärarnas meritering krävs därför också en lönesättning som premierar erfarenhet och förtjänst. Utveckling och kvalitet i läraruppdraget under hela yrkeslivet ska också ge resultat i lönekuvertet under hela yrkeslivet.

"Därför kommer det snart bildade gemensamma lärarfacket, Sveriges Lärare, att arbeta för ett nytt lönesystem för lärare vari individers olika löner i större utsträckning kan härledas till erfarenhet, formella meriter, skicklighet i yrkesutövningen och ansvar.

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55