Radikala förändringar krävs för att bryta den ökande skolsegregationen

De senaste tio åren har segregationen ökat med 13 procent och resultatskillnaderna med 20 procent.

Segregationen riskerar slita sönder vårt land. Skolan borde vara platsen där barn med olika bakgrund kan mötas, skapa nätverk och bilda vänskapsband. Det skulle vårt land gynnas av. Men så är det inte i dag. För att ändra detta behöver marknadsskolan försvinna och skolan förstatligas, skriver företrädare för lärar- och skolledarfacken i Göteborgs-Posten.

Publicerad

Segregationen riskerar slita sönder vårt land. Skolan borde vara platsen där barn med olika bakgrund kan mötas, skapa nätverk och bilda vänskapsband. Det skulle vårt land gynnas av. Men så är det inte i dag. För att ändra detta behöver marknadsskolan försvinna och skolan förstatligas, skriver företrädare för lärarfacken.

När vi går igenom data från Skolverket får vi en bild av hur skolsegregationen ser ut i landets nästan 1 500 högstadieskolor. Det visar sig att under de senaste tio åren har segregationen i svenska högstadieskolor ökat med 13 procent.

Så mycket har spridningen i elevsammansättning förstärkts mellan skolorna, mätt genom föräldrarnas utbildningsnivå. Samtidigt har skillnaderna i resultat mellan skolor och även förutsättningar mellan skolor ökat med cirka 20 procent.

Konsekvensen är att andelen utsatta skolor, mätt som andel skolor där 30 procent eller fler av eleverna inte blir behöriga till gymnasieskolan, har ökat med så mycket som 31 procent - från att utgöra 24 procent av alla skolor 2011, till 32 procent 2021.

Skillnaderna i elevsammansättning mellan de fristående skolorna och de kommunala skolorna är mycket stora, sett till föräldrarnas utbildningsnivå och andelen nyinvandrade elever. Över tid har dock skillnaderna mellan de fristående och kommunala skolorna som grupper betraktat minskat. Detta tyder på att den ökade skolsegregationen också drivs av ökande skillnader mellan kommuner och mellan kommunala skolor inom kommuner.

För att illustrera de växande skillnaderna mellan kommuner kan vi titta på hur olika kommuners skolor över tid förhåller sig till landets genomsnittliga förutsättningar (mätt som föräldrarnas utbildningsnivå). Det framkommer då att kommunala skolor i exempelvis Filipstad, Flen, Lycksele, Gullspång och Pajala i genomsnitt har fått elever med lägre utbildningsnivå bland föräldrarna jämfört med rikssnittet. Medan kommunala skolor i Essunga, Kävlinge, Bjuv, Vaxholm och Norsjö i stället har förstärkt sina förutsättningar.

Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan skolors elevsammansättning och resultat. När skolsegregationen ökar, ökar därför också skillnaderna i skolornas genomsnittliga resultat.

Detta är en mycket oroande utveckling som måste brytas. Utan en välfungerande skola minskar individernas möjligheter att själva skaffa sig en framtid, liksom att förstå och påverka samhället i stort. Vi kan till exempel glömma tanken om full sysselsättning samtidigt som de kriminella gängen ges en god mylla för fortsatt nyrekrytering med växande brottslighet som följd.

Snart bildas de nya fackförbunden Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare och vi samarbetar inom ramen för det vi kallar Facken inom utbildning. Tillsammans kräver vi följande för att svensk skola ska bli mer likvärdig och rättvis:

* Staten ska ta över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet samt säkra öppenhet och insyn. Alla skolor ska få resurser efter det ansvar de har och dagens peng-per-elev-modell ersättas av en skolklassbaserad ersättning.

* Vinst och marknadsskola ska fasas ut och till dess detta är genomfört ska eventuell vinst återinvesteras i verksamheten. Aktiebolag är inte en långsiktigt hållbar driftsform för att driva skolverksamhet. Skattepengar avsatta för en likvärdig och kvalitativ skola ska användas till att möta de behov som finns i skolan.

* Skolvalet ska reformeras i syfte att bryta skolsegregationen och öka likvärdigheten, att en skolvalsperiod införs och att kötid slopas som urvalskriterium.

* Staten ska också ta ansvar för kompetensförsörjningen av lärare så att alla barn och elever undervisas av legitimerade förskollärare respektive legitimerade och ämnesbehöriga lärare. Den höga omsättningen på rektorer när det gäller skolor i utsatta områden måste motverkas och även skolledarna ska omfattas av det statliga ansvaret för kompetensutveckling.

”Hur stora skillnader orkar ett demokratiskt samhälle med?” Det är en fråga vi alla måste orka ställa oss. Sverige har i dag ett skolsystem som ökar segregationen i samhället, med växande skillnader mellan olika grupper av elever och en ojämn fördelning av lärare och resurser.

Ett land med allt större skillnader blir mer instabilt - och då blir vi alla förlorare. Det gäller även dem med trygga hemförhållanden och goda ekonomiska förutsättningar. Alla unga människor måste därför få bättre förutsättningar i skolan. Här läggs grunden till hela samhällsbygget.

Nu måste diskussionen och arbetet handla om hur vi får en likvärdig skola och hur skolsystemet ska vara till för alla elever.

Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund,
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund,
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Lärarförbundet Skolledare,
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet

”Sverige har i dag ett skolsystem som ökar segregationen i samhället, med växande skillnader mellan olika grupper av elever och en ojämn fördelning av lärare och resurser.”


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55