Snabbkurs i kommunal skolekonomi

Publicerad Av

NEJ, detta kommer inte att bli så tråkigt som det låter! Och även om det blir det, är det inte så dumt om alla lärare, eller medborgare, kunde ta sig en funderare kring hur det egentligen funkar, det där med skolbudgetar.

skolpeng lund

Härom veckan meddelades, med passande dödgrävarton, att Lunds kommunala gymnasier inte håller budget. Samtliga fyra kommunala gymnasieskolor går back med sammanlagt över åtta miljoner. Nyheten har fått rektorer att gömma sig, tjänstemän att darra och politiker att rynka pannorna. Alla försöker skydda sig själva och förklara vad som hänt, helst genom att flytta skulden till någon annan. Det talas också om vem som ska "bära underskottet", vilket handlar om vem som ska betala "förlusten".

Hmmm ... Jag undrar vilka det kommer att bli?

Varför håller då inte Lunds gymnasieskolor budget? Det är klart att det kan finnas många förklaringar men låt oss begrunda några möjligheter. En förklaring skulle ju förstås kunna vara att vi lever lyxliv ute på skolorna men det är en verklighet vi lärare inte känner igen. Tvärtom skulle nog de flesta av oss säga att det aldrig har varit så snålt ute i verksamheten som nu.

När det gäller handhavandet av skolornas ekonomi, skiljer sig inte Lunds kommun från någon annan kommun i Sverige. En skolas pengar kommer från den budget som beslutats av kommunfullmäktige och en skolnämnd.

En del av denna skolpeng som skickas ut till eleverna, används för att betala något som kallas "gemensamma overheadkostnader", vilket är förvaltningskansliets administration (lägg märke till att jag, mycket vuxet, undvek ord som "byråkrater", "pappersvändare" och "skolutvecklare").

En annan del av pengarna försvinner iväg till Serviceförvaltningen (eller liknande), som i Lund tar in hyran för skolbyggnaderna, avgift för IT-support och dessutom har monopol på att sälja skolmat till skolorna.

Serviceförvaltningen har ett avkastningskrav på sig, vilket innebär att "vinsten" går tillbaka till kommunens kassa. Minst 40 % av en skolas budget går på detta sätt tillbaka till kommunens kassa och då menar jag minst - det finns skolor där siffran är 50 %.

Bild2

Föreställ dig, även om tanken kan äckla dig, att du är kommunpolitiker och vill vinna röster. Du kan då fatta ett modigt beslut som ökar skolbudgeten i din kommun. Jättebra ... eller? Nej, för samtidigt höjer du avkastningskravet på Serviceförvaltningen och tar på så vis tillbaka en del eller alla pengarna igen.

diagram 3
Ett underskott kan, som sagt, bero på många saker: ökade IT-kostnader, höjda hyror, höjda skolmåltidsavgifter, allmän kostnadsökning och låt oss inte glömma den nya skollagens betydligt större krav på stödinsatser för elever med konstaterade inlärningsproblem.

Jag skulle vilja ta upp en sak som är mer specifik för just Lund, som du kan se i mitt tredje diagram. Jämfört med riksgenomsnittet lägger Lunds kommun betydligt mindre pengar per elev i sina gymnasieskolor.

Beräknat på c a 5000 elever, som vi ungefär har i Lund, blir skillnaden över 84 miljoner kronor. Denna skillnad kan också beskrivas genom att se till personaltätheten, där Lunds gymnasieskolor saknar 55 heltidstjänster för att nå upp till riksgenomsnittet.

Med detta sista i åtanke kanske det kan vara relevant att ställa frågan:

Vems är underskottet?


Fredrik Andersson

Lärare samt distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmöhus

Mejla