“Du, det där med skolan …”

Publicerad Av

Jag är säkert inte den ende som fått frågan om hur just jag anser att skolans problem ska fixas. Flera av mina vänner och bekanta, som inte är skolfolk men känner till skolans problem genom massmedia, har ställt frågan och den är ju inte helt lätt att svara på, eller hur?

Men svara måste man ju, som god pedagog, göra när någon visar ett intresse och jag har ju naturligtvis en lösning som just jag, lille läraren Fredrik, anser borde fungera, utifrån just mina erfarenheter och min tro. Dessutom har alla och envar presenterat sina lösningar på problemen de senaste månaderna och de flesta förslagen har varit antingen dumma eller otillräckliga. Dags för mig att vara dum och otillräcklig?

För det första finns det inte EN lösning. De problem vi ser i skolan idag är orsakade av flera olika processer och fel i skolsystemet och samhället i stort. Lösningen måste då också vara i plural. För det andra är vissa av lösningarna redan verklighet men tar tid, i vissa fall mycket lång tid, innan de kommer att ha avsedd effekt.

  • Lärarlegitimation med tydliga behörigheter
    På plats. Effekter märks dock inte förrän tidigast om 3 år
  • Ny lärarutbildning, med ökat ämnesfokus och stadiespecialisering
    På plats. Effekt borde inte synas på minst 5 år än men det syns en tydlig uppgång i antalet förstahandssökande till utbildningen sedan den reformerades
  • Höjda lärarlöner
    Påbörjat men den nivå för ingångs- och slutlöner jag anser behövs ligger en bra bit iväg. Även om lönen kommer att ta 10 år på sig att höjas till rätt nivå, kan dock positiva effekter på rekryteringen till yrket komma tidigare, om det finns en tydlig plan för hur återupprättelsen ska gå till.
  • Tydligare kurs/ämnesplaner och tydligare betygssystem
    På plats, men tydligheten är olika i olika skolformer och ämnen. Effekt borde börja märkas i slutbetygen från grundskolan 2015 och gymnasiet i år.
  • Mer fokus på undervisning
    Dokumentationskraven måste sänkas och omvårdnadsarbetet i skolan minskas och/eller skötas av andra yrkesgrupper.
  • Personliga kompetensutvecklingskonton med statlig garanti
    För att säkerställa att alla lärare får den fortbildning som gör mest nytta måste varje lärare själv få besluta över sin fortbildning.
  • Garanterad tid för planerings- och efterarbete av undervisning
    Finns delvis, om arbetsgivaren följer kollektivavtalet till punkt och pricka. Eftersom de inte gör det, behövs en tydligare garanti.
  • Lagstiftad lärartäthet
    Beroende på vilka krav som ställs på service från lärarens sida, går det inte, med bibehållen kvalitet, att undervisa och bedöma hur många elever som helst.

Sedan finns det naturligtvis en uppsjö av mindre och lokala problem men dessa är antingen inte systemfel, utan enskilda fel, eller alltför tekniska för att förklara för en utomstående. Externa problem har jag heller inte med, till exempel lite "curlande föräldrar" eller "mobiltelefoner". En del av dessa problem hade dessutom inte funnits eller fått alls samma genomslagskraft i ett skolsystem enligt ovan.

Jag misstänker att någon nu sitter och tänker "men nu glömde han resursfrågan". Ja, men det beror på, eller hur? En skola som har garanterad planeringstid och efterarbetestid för lärarna, med begränsning av antal elever per lärare, höjda lärarlöner och legitimationskrav, kommer att kosta mer pengar. Det ger sig liksom själv i det läget och då kommer dessutom pengarna att gå till precis rätt saker, till skillnad från idag.

Lägg även märke till att jag inte har med "förstatligande" på listan. Ett förstatligande av skolan är ett medel, inte en lösning i sig. Vi kan dock konstatera, att de saker som påbörjats alla gjorts av staten, inte kommunerna, och att de saker som måste göras förmodligen inte kommer att hända utan ett förstatligande.


Fredrik Andersson

Gymnasielärare i högstadiet som undervisar i samhällskunskap, historia, geografi och religion. Förbundsstyrelseledamot och sammankallande för intresseföreningen för ämneslärare.

Mejla