Vad är väl ett förstatligande? (2 – Arbetsvillkor)

Publicerad Av

"Arbetsvillkor" kan egentligen betyda lite allt möjligt. Eftersom jag valt att skriva om möjligheterna till löneutveckling genom ett förstatligande i ett eget inlägg, kommer det här att handla om en del andra saker - konkreta saker som berör de flesta lärare.

Jag tror att det även i en statlig skola skulle finnas en del dåliga skolledare och ovetande tjänstemän, så någon direkt eller omedelbar inverkan på undervisningstid eller gruppstorlekar tror jag inte vi skulle se med ett förstatligande av skolan. Dessutom kan ju även staten använda skolan som budgetregulator, liksom kommunerna gör nu. Mer om det senare!

Låt oss börja med några konkreta exempel på möjliga förbättringar med ett statligt huvudmannaskap istället:

Om staten varit huvudman för de idag kommunala skolorna, hade det spelat någon roll att LPP avskaffades för flera år sedan och att även IUP är slopat i de årskurser där man sätter betyg. Rent konkret innebär detta att alla lärare i Sverige som av sin kommun eller rektor ändå beordras skriva LPP och IUP där de inte ska skrivas, lägger ner ett arbete som de inte skulle behöva göra med staten som huvudman.


skolverketsblanketter

Börja räkna på tidsslöseriet, ni som beordras att göra detta fast ni inte behöver!

Hört talas om pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram? Skolverket, dvs. Staten, har gjort blanketter för allt arbete kring detta, blanketter som de, Staten, den kontrollerande myndigheten, anser räcker. Blanketten för pedagogisk utredning är 1 sida lång och själva åtgärdsprogrammet knappt 2,5 sidor. Just åtgärdsprogrammet har Skolverket nyligen skurit ner från 8 sidor till knappt 2,5, eftersom de ville minska lärarnas administrationsbörda. Det var väl hyggligt?
Detta innebär att alla som i svenskt skolväsende fyller i längre blanketter än så (jag känner till både 14 och 37 sidor, som exempel) gör ett jobb i kommunal regi som ni inte skulle behövt göra med staten som huvudman. Är staten huvudman följs nämligen centralt fattade beslut och nationella intentioner blir verklighet i varje klassrum.


skolverketsblanketter2

Det finns naturligtvis även en blankett för skriftliga omdömen i årskurser där betyg inte sätts. Den är 1 sida lång.

Nej, inte 1 sida per ämne, utan 1 sida totalt.

Alla blanketter är dessutom digitalt ifyllningsbara och går att ladda hem från Skolverkets hemsida.

Någon mer än jag som börjar bli upphetsad?

Med dessa exempel vill jag visa på hur staten de senaste åren gjort ärliga och uppriktiga försök att minska den tid lärare tvingas lägga på administration. Varför får då inte dessa försök genomslag på kommunal nivå? Förklaringen är att alla dessa kommunala skolutvecklarelänk till annan webbplats måste försörjas, till exempel genom att designa omfattande blanketter, utbilda på dessa blanketter och helst administrera något dyrt och omfattande digitalt system (som helst ska fungera illa).

Så länge kommunerna är huvudmän, med staten i bakgrunden, spelar det ingen roll vilka försök staten gör att förändra skolan till det bättre. Alla ni som tävlar om möjligheten att få sitta i Sveriges regering till hösten har bra idéer kring skolan, var och en på sitt vis, men det spelar ingen roll!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Skriv under på att du vill ha en nationell kunskapsskola!

www.skolvalet2014.selänk till annan webbplats


Fredrik Andersson

Lärare samt distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmöhus

Mejla