Vad är väl ett förstatligande? (3 – Ekonomin)

Publicerad Av

Jag tror benhårt på att det finns fullt tillräckligt med pengar i det svenska skolsystemet för att detta ska kunna leverera en första klassens utbildning till de flesta av våra elever. Problemet är att pengarna antingen förskingras av huvudmännen eller används på ett icke-optimalt vis.

Ingen har väl missat den senaste tidens heta debatt om hur statsbidrag till skolan försvinner i kommunerna? Förutom denna förskingring, som till exempel gäller statens pengar för tillsättande av vikarier vid rättning av nationella prov, ägnar de flesta kommuner sig åt att leda bort pengar från skolorna genom att tvinga dessa att överbetala för IT-support, skolmat och lokaler.länk till annan webbplats

Men nu ska vi prata om något annat.

I Lund styrs skolan av tre skolnämnder och tre skolkanslier. De tre kanslierna bemannas av totalt 86 personer, vilka sköter den övergripande administrationen av de kommunala skolorna. Detta inkluderar inte IT-support eller löneadministratörer, som sitter centralt på kommunkontoret och lyder direkt under kommunstyrelsen. LR i Lund driver frågan om att lägga ner den minsta av de tre skolnämnderna med tillhörande kansli, vilket vi anser skulle förstärka undervisningen med minst 15 miljoner årligen men i detta har vi inget stöd från något enda parti i kommunfullmäktige och endast från Kommunal av de fackliga organisationerna.

De 86 skoladministratörerna i Lund har i skrivande stund en sammanlagd lönekostnad, inklusive sociala avgifter, på 52 466 299 kr och 20 öre (jodå, jag har tagit ut listan ur lönesystemet). Jag har ingen uppfattning om detta innebär att Lunds kommun är ovanligt byråkratisk eller ej. 52 miljoner motsvarar 1,6 % av totalkostnaden för de kommunala skolorna, om det säger någon något.

Av de 86 skoladministratörerna är 15 stycken skolutvecklare, 11 jobbar med personalfrågor och 17 stycken har arbetsuppgifter rörande ekonomi.

Låt oss nu göra några rimliga antaganden ...

I Skåne finns 30 kommuner, var och en med ett eller flera skolkanslier, bemannade av människor som i många fall utför samma arbetsuppgifter men i olika kommuner. Eftersom Lunds kommun har ungefär 1/9 av Skånes befolkning och ungefär samma andel av länets elever, bör den totala kostnaden för skoladministration hamna runt 470 miljoner årligen. Lite grovt räknat, det erkänns, men någonstans i det grannskapet borde vi hamna.

Föreställ dig nu att vi istället för mellan 30-90 olika skolkanslier i länet hade haft 1. Hur många administratörer skulle då kunna rationaliseras bort? Personligen anser jag att alla med titlar som innehåller ordet "utveckling" borde bort men låt oss i det här fallet utgå från en minskad administrationskostnad på 20%, det vill säga 95 miljoner per år.

95 miljoner per år motsvarar strax under 200 lärartjänster eller ungefär 160 specialpedagoger på heltid, alternativt 300 elevassistenter. Denna extra bemanning hade kunnat sättas in, permanent eller tillfälligt, där de skulle göra mest nytta, utan att några kommungränser (eller kommunpolitiker) kom i vägen.

Förutom att administrationen blivit billigare, hade inte 30-90 politiska nämnder behövt underhållas, vilka även de kostar pengar. Håll även i minnet att detta är pengar som redan finns i skolsystemet och är alltså egentligen inte fråga om någon extra satsning av staten, utan bara en fråga om att använda pengar som redan finns på ett bättre sätt.

Någon mer än jag som hellre vill ha 160 specialpedagoger i Skåne än 50 skolchefer?


Fredrik Andersson

Lärare samt distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmöhus

Mejla