Såinihelvete med yrkesetos!

Publicerad Av

All min sommarharmoni flög sin kos när jag läste en artikel om författaren Johan Wennström i tidningen Skolvärlden. Jag har ingenting emot Wennström eller Skolvärlden men det var några formuleringar som fick mig att studsa till och tänka "är det många som tänker såhär?"

Artikeln heter ”Lärarkall och hög lön är ingen motsättninglänk till annan webbplats” och är en intervju med Wennström om dennes senaste bok och vi kan väl börja med att konstatera att ingen av oss har något problem med artikelns rubrik. I artikeln kan man bland annat läsa:

"Man talar numera hellre om sitt yrke i termer av lön och karriär än ”kall”. Att vi hamnat där vi är idag beror, enligt Johan Wennström, på att båda de politiska blocken tillsammans brutit ner lärarnas ”professionella känsla” och eftersträvat en modell med yttre styrning i form av morot och piska."

... och lite längre ner får vi även lära oss att

"... de minskat lärarnas autonomi och

underminerat deras yrkesstolthet."


(Min understrykning)


Johan Wennström trycker på behovet av ett yrkesetos bland lärare, en stolthet över sitt yrke som han menar har gått förlorad.

Tillåt mig vara väldigt tydlig ...
Det finns inte en enda av mina kollegor som gör jobbet för pengarnas skull. När de anpassar undervisningen för att en elev ska lyckas bättre, är det inte för lönens skull, när de ägnar helgen åt att skriva utvecklande kommentarer på elevarbeten, är det inte för att de ser det som en karriär och när de gör sig impopulära hos skolledningen genom att ställa krav på att alla elever ska få en chans att lyckas, har det verkligen ingenting med morot och piska att göra.

Jag kan acceptera att man kallar läraryrket för ett "lågstatusyrke", eller att man konstaterar att många lärare vill sluta eller ångrar sitt yrkesval, men jag kan aldrig, aldrig, aldrig gå med på att man påstår att vi tappat vår yrkesstolthet. De lärare som slutar, eller vill sluta, gör ju det för att de inte kan leva med att skolan som organisation hindrar dem från att nå upp till det som de uppfattar som just lärarens kall. Det är inte brist på yrkesetos som gör att Sveriges lärare vantrivs och, genom sitt fackförbund, försöker få till radikala förändringar av vårt skolsystem.

Nej, problemet är att våra lärare drivs av ett mycket starkt kall, ett betydligt starkare kall än det som finns bland de som idag, än så länge, tillåts styra över våra skolor.


Fredrik Andersson

Lärare samt distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmöhus

Mejla