Sluta prata om gruppstorlekar!

Publicerad Av

Alla lärare har väl någon gång de senaste åren fått höra att "forskningen visar att gruppstorlekar inte har någon betydelse för elevresultaten". Påståendet är fullständigt fel - rätt påstående är att "det finns vissa saker som är viktigare än storleken på undervisningsgruppen".

Att varken skolledare eller skolbyråkrater förstår sig på forskning är ju ett väl känt problem men låt oss ändå, för att eventuella läsare från den gruppen ska hänga med, analysera den vetenskapliga bevisningen bakom påståendet "gruppstorleken har ingen betydelse".

  • Det finns ingen sådan forskning gjord i Sverige.
  • Den forskning som finns är medelvärdesforskning, dvs för somliga elever har det stor betydelse, för andra ingen alls och medelvärdet blir att det inte är bland de viktigaste faktorerna för elevernas resultat. Denna forskning är gjord av ett forskarteam under John Hattieslänk till annan webbplats ledning och Hattie själv anser inte att påståendet "gruppstorleken har ingen betydelse" stämmer.
  • Elever, klasser, skolor och länder är olika. Om du inte begriper det, har du inte i skolans värld att göra. Ta ett jobb inom tillverkningsindustrin och sluta störa oss!

Spelar gruppstorlekar någon roll? Ja, för elever som har svårt att koncentrera sig kan det vara väldigt negativt med stora undervisningsgrupper men för elever som saknar det problemet, kan storföreläsningar ge samma resultat som "liten grupp". Fullständigt logiskt för en lärare men detta tycks gå många skolledare och skoldebattörer fullständigt förbi.

De som väljer att tro på att undervisningsgrupperna inte spelar roll gör så av ekonomiska skäl, inget annat. Man vill kunna bedriva skola där varje undervisningsgrupp består av 40 elever istället för 20, eftersom man då behöver hälften så många lärare. Låt oss vara överens om just detta: de som driver tesen "gruppstorleken spelar ingen roll" gör inte så för att de har ett intresse för vetenskaplig sanning eller höjda skolresultat, utan på grund av ett starkt ekonomiskt intresse.

Det blir ju sedan inte lättare att få skolbyråkrater att släppa snacket om gruppstorlekar när det finns lärare som går i samma fälla och hakar fast sig vid hur många elever de har i klassrummet. Gruppstorleken kan bli bekymmersam i enskilda fall men att blåsa upp den till att bli ett generellt problem är att ta i. Däremot finns det en viss koppling mellan gruppstorlekar och det svenska kunskapstappet. Exempel:
Vid en USK på 500 h/år har en lärare 5 olika undervisningsgrupper. Om varje grupp består av 22 elever, innebär detta 110 olika "huvuden". Om varje grupp är på 32 elever innebär det 160 elever. Varje elev genererar arbete i form av rättning, feedback, underlag till utvecklingssamtal och arbete med betygsättning. För att inte tala om att risken för elevvårdsmöten ökar! Multiplicera var och en av de 50 extra eleverna med det antal minuter vi rimligtvis kommer att behöva lägga ner på varje, så har du svaret på varför Sverige fallit i alla internationella skoljämförelser. Du har också svaret på varför få vill bli lärare längre, samtidigt som många lärare flyr yrket.

Omvänt kan vi tänka oss att vi drar ner undervisningsgrupperna från 30 till 20 elever men ger lärarna 7 undervisningsgrupper istället för 5 (USK på 700) - vad är då vunnet? Ingenting är vunnet men risken är att de skolansvariga slår sig för bröstet för att de minskat gruppstorlekarna.

Låt oss sluta prata om undervisningsgruppernas storlek och istället prata om vad det gör med skolans kvalitet när en lärare har för många elever och därför inte hinner ge varje elev den tid som behövs!


Fredrik Andersson

Lärare samt distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmöhus

Mejla