Arbetsbelastning – inte lätt

Jag har nu TVÅ gånger misslyckats med att skriva vad jag tycker om debatten kring arbetsbelastning för lärare. Jag tänker nu göra ett tredje, och sista, försök att nå fram ...

I mitt första försök blev jag hatad av USK-hatarna ("Sluta prata om gruppstorlekar!länk till annan webbplats") och i mitt andra försök älskad av USK-kramarna ("USK USK USK USKlänk till annan webbplats"). Inget av detta var mitt syfte så nu försöker jag en gång till så får vi se hur det går den här gången ...

En lärares arbetsbelastning orsakas av många olika saker och dessa saker är olika eller känns olika för olika lärare. Det går därför inte att rikta in sig på en enda sak i en diskussion om arbetsbelastningen.

Tillåt mig att ge ett exempel. Vilken av nedanstående lärare anser du, kära läsare, har högst arbetsbelastning?

arbetsbelastning

Precis! Genom att använda tre variabler istället för bara en blev det plötsligt mer komplicerat. Lägg till detta att det egentligen finns runt 10 variabler som avgör arbetsbelastningen och att dessa inte är samma för alla lärare, så borde problemets komplexitet bli tydlig. Varje enkel lösning kommer därmed i bästa fall att ha liten verkan, i värsta fall (hos de värsta skolhuvudmännen) skulle den inte vara någon lösning alls.

Ett nationellt USK-tak skulle vara mycket svårt att införa av flera olika anledningar, bland annat eftersom vi aldrig skulle komma överens om vad som är "rätt" nivå för varje lärargrupp. Om det ändå infördes skulle dåliga (eller bara helt enkelt fattiga) huvudmän kunna utöka undervisningsgrupperna för att spara in pengarna.

En reglerad storlek på undervisningsgrupperna skulle även den stöta på problemet med vad som är en "lagom" gruppstorlek. En rektor med besparingskrav på sig skulle kunna kompensera genom att höja sina lärares USK.

Både USK-tak och reglerade gruppstorlekar, då?
Ha - nu trodde du att du hade mig, va? I gymnasiet hade man lätt kunnat ta sig runt det genom att justera ner antalet timmar en elev får i undervisning på en 100-poängskurs nedåt till 80 timmar, vilket innebär att varje lärare får en extra undervisningsgrupp (dvs. fler elever att bedöma och betygsätta).

Men om vi reglerar det också, då? Ja, då kommer vi in på alla de där kringuppgifterna vi gör som inte direkt har med undervisning och bedömning/betygsättning att göra. Ni vet - mentorskap, rastvaktande, IT-support, skolcafé, skolbussvärd, pedagogiska måltider ...
Vi kommer också att hamna i det där skymningslandet där frågan "men vad är egentligen undervisning?" kommer att ställas, vilket innebär att vi kommer att få mer av saker som kallas Handledning, Studieverkstad, Prövningar, Läxhjälp och Annanskit.
Du kan dessutom ge dig katten på att det går att gräva upp "forskning" och "vetenskaplig grund" för alltihop, även "Annanskit".

Diskussionen om lärares arbetsbelastning är alltför viktig för att förenklas och fördummas av inlägg av typen "gruppstorleken har ingen betydelse", "om bara USK:en återinfördes skulle allting vara Hasse Andersson" eller "det finns ingen USK".
Istället behöver vi alla - lärare, skolledare, politiker - föra en mer nyanserad och komplex diskussion kring orsakerna till alltför hög arbetsbelastning och vad som kan göras åt dem än vad vi gör idag.

Om vi kan vara överens om att problemet är komplext och inte kommer att lösas med 1 lösning, då är vi på rätt väg!


Fredrik Andersson

Lärare samt distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmöhus

Mejla