Legitimationsperspektiv

Publicerad Av

Det är mycket gnäll om lärarlegitimationen just nu. Många i skolans värld, inklusive lärare, tycks ägna mer tid åt att legitimationen inte kommer att fixa ALLA problem DIREKT och att den därför är ett jätteproblem, än åt att fundera på de problem den KAN fixa.

Under hela läsåret, och i synnerhet de senaste två månaderna, har problemen med lärarlegitimationen diskuterats i massmedia, i lärarrum och runt köksbord. Fokus har hamnat på tre saker:

  1. Lärarbristen som på vissa ställen blir akut efter sommaren, eftersom det helt enkelt inte finns några legitimerade lärare i vissa ämnen.
  2. Kryphålen som finns i skollagen och legitimationsförordningen, vilka gör att okunniga även i fortsättningen kommer att kunna undervisa våra barn och knappt kunniga kommer att kunna fortsätta sätta betyg. Med visst besvär, visserligen, men så är det.
  3. Exotiska, situationer. "Jamen tänk om ...", har jag hört till leda det senaste året rörande legitimationen. Jamen tänk om vi skulle skapa ett skolsystem där okunniga människor får undervisa och sätta betyg? Men vänta ... det gjorde vi ju!

Det är sant att lärarlegitimationen inte kommer att rensa bort alla obehöriga från våra klassrum eller döda allt kvackande nu till hösten. Ej heller kommer den omedelbart att innebära löneförhöjningar för lärarna, höjda elevresultat, fler och starkare sökande till lärarutbildningen eller många andra saker. Att så många människor med djup insikt i det svenska skolsystemet tycks ha förväntat sig detta, beror sannolikt på att många har en desperat längtan efter att dessa akuta problem ska fixas.

Upprördheten och lösningarna varierar. Lärarförbundet vill skjuta fram reformen tre år, vilket inte förvånar mig ett dugg, andra vill helt avskaffa den och ytterligare andra är bara arga i största allmänhet. Jag skulle vilja lägga till följande till debatten:

Ta det lugnt

Lärarlegitimationen är en lärarlegitimation - den är inte Jultomten eller alla Guds änglar med alla sina trumpeter. Den kommer att börja gälla i ett havererat system (skolsystemet), med gamla och komplexa problem som förstärker varandra.

Problemet är att problemen med lärarlegitimationen inte kommer att lösas genom att den inte införs. Lärarlegitimationen skapades ju för att komma till rätta med just de problem som gjort det svårt att införa den.

Jag kan inte svara på hur alla detaljer i det nya systemet kommer att fungera till hösten. Jag kan då inte heller lösa några av alla problem som kan uppstå, varken de organisatoriska och individuella, redan nu. Alldeles säkert kommer det att behövas finjusteringar, faktum är att LR redan har en lista med saker som behöver justeras (länklänk till annan webbplats). Vad jag vet helt säkert är att till hösten kommer juridik att möta praktik och praxis uppstå.

Jag vet även en annan sak:

Om TIO år kommer lärarlegitimationens införande att ha sett till att alla våra barn utbildas av en lärare som kan undervisa, kan allt relevant regelverk och som kan sitt ämne. Den kommer även att ha haft en positiv inverkan på lärarnas löner, läraryrkets status och attraktivitet samt förbättrat elevernas resultat.

ta det lugnt!


Fredrik Andersson

Lärare samt distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmöhus

Mejla