Ord spelar roll ..?

Publicerad Av

Spelar det någon roll vad vi kallar saker för? Förändrar det vårt sätt att se på en sak när vi döper om den? Eller är jag bara sjukligt petnoga?

I Lunds kommunförening tycker vi det är viktigt vad saker kallas för. Kommunföreningens ordförande har alltid ansett att ord både kan höja och sänka och hennes petnoga inställning till språket har smittat av sig på oss andra. För även om det kan driva vissa arbetsgivarföreträdare till fullkomliga depressioner, påpekar vi gärna vikten av att använda rätt ord för rätt sak.

Jag skulle vilja dela med mig av några av mina främsta hatobjekt:

”Brukare”

Detta betyder i skolans värld ”elev”. Ordet ”brukare” är hämtat från hemtjänsten eller kommunens fritidsverksamhet och antyder att eleven är en rörelsehindrad pensionär jag ska låta använda min varma bubbelpool.
Gissa vad?
Det är inte det mitt jobb går ut på!
Relationen lärare-elev är unik i sitt slag och då kan inte ”elev” användas synonymt med ”brukare”, ”klient” eller – värst av allt - ”kund”. Att använda något annat ord än ”elev” innebär att man antingen inte förstår skillnaden eller inte respekterar den. Oavsett vilket, anser jag det vara inom mitt uppdrag som förtroendeman för LRs medlemmar att hjälpa den felande kommunala byråkraten in på rätt väg.

”Enhet”

Detta är vad som egentligen borde kallas ”skola” men som i det här fallet reduceras från ett kunskapens och den personliga utvecklingens tempel till samma status som vilken annan kommunal ”enhet” som helst, exempelvis badhuset. Inget ont om badhuset, naturligtvis. Visst, det drog över budget med massor av miljoner och är en löpande förlustaffär för kommunens skattebetalare men vad då – vattenrutschen är cool!

”Pedagog”

Det här ordet säger mig ingenting. Det finns nog faktiskt inget annat ord i den kommunalbyråkratiska svammelarsenalen (varför rödfärgades inte det ordet?) som gör mig så upprörd som detta. Det skulle i så fall vara uttrycket ”pedagogisk personal”. Vem åsyftas när pappersvändare använder detta uttryck?
Lärare?
Ja, oftast, men ofta även förskollärare, speciallärare, specialpedagoger, elevassistenter eller fritidspedagoger (som av vårt systerförbund kallas ”lärare i fritidshem”). Ordet ”pedagog” förvandlar alla dessa normalt sett tydligt åtskiljda yrken, vart och ett viktigt, till en enda kletig, oformlig massa – ”den pedagogiska personalen”.

”Verksamhet”

Kallas ibland ”pedagogisk verksamhet”, som om det skulle vara bättre. Att döpa om ”undervisning” till ”verksamhet” är att fullständigt nedvärdera det som sker i mitt klassrum. Det är att ignorera all den tid jag lagt på att tänka, skapa, planera, genomföra och följa upp mina lektioner. Jag menar – ”verksamhet" ... för helvete ...

Nu har jag gjort mig själv så lingvistiskt uppeldad att det är dags att jag slutar skriva för den här gången och istället, i egenskap av pedagog på min enhet i skolförvaltningen, genomför lite pedagogisk verksamhet med enhetens brukare.

(Kräkljud)


Fredrik Andersson

Gymnasielärare i högstadiet som undervisar i samhällskunskap, historia, geografi och religion. Förbundsstyrelseledamot och sammankallande för intresseföreningen för ämneslärare.

Mejla