LR eller inte LR?

Publicerad Av

Vad är egentligen ett fackförbunds uppgift? Frågan har uppstått i debatten om hur Lärarnas Riksförbund uttalat sig gällande amnesti för ensamkommande ungdomar. Ska, bör och får ett fackförbund för lärare och SYV lägga sig i migrationspolitiken och i så fall varför?

Jag bör kanske börja med att säga att reaktionen bland Sveriges lärare på LRs och SSRs ställningstagande (“Om ni kunde se vad vi ser”) i stort sett varit mycket positiv. Det hade förvånat mig om det varit på något annat vis men vissa kritiska röster har hörts och deras huvudargument kan sammanfattas så här:

  1. Ett fackförbund ska inte lägga sig i migrationspolitiken
  2. Lärarna ska göra det de blir ålagda – att gnälla är oprofessionellt

Det är alltså två principiella argument som höjts och det är två intressanta sådana.

Mina funderingar kring dessa argument:

Ett fackförbund ska inte lägga sig i migrationspolitiken

Varför inte? LR och alla fackförbund jag känner till lägger sig i “politik” på både kommunal- och nationell nivå. Vi lägger oss regelbundet i skolpolitik, ekonomisk politik, forskningspolitik, socialpolitik … Varför skulle just migrationspolitiken vara immun? LR lägger sig i politiska beslut genom att skriva remissvar på statliga utredningar, skriva debattartiklar, insändare, prata med politiker … inte är väl vi så särdeles speciella i svensk fackföreningsrörelse? Om inte Sverige haft en fackföreningsrörelse som i uppåt 150 år lagt sig i “politik” (var nu gränsen dras för vad det är?), hade vi varken haft 5-dagarsvecka, semester, kollektivavtal eller allmän rösträtt.
Just frågan om regelverket kring ensamkommande flyktingbarn i skola, är för LR en fråga om våra medlemmars arbetsmiljö och läraryrkets etiska principer. All politik som påverkar dessa två saker har alltid varit, och kommer alltid att vara, föremål för fackligt arbete.

Lärarna ska göra det de blir ålagda – att gnälla är oprofessionellt

LR jobbar för att läraryrket ska vara ett yrke med god status i vårt samhälle. Sveriges lärare förväntas följa de yrkesetiska principer som är kopplade till lärarlegitimationen och jag hittar 7 sådana principer (länklänk till annan webbplats) som stödjer någon form av motstånd när staten fattar beslut som påverkar både undervisning, elever och lärare negativt¹. Det är med andra ord oprofessionellt att inte säga emot och försöka påverka.
Detta är viktigt att förstå: Sveriges lärare är inte statens lydiga redskap. Vilket slags samhälle skulle vi leva i om så vore fallet?

Jag tycker alltså inte alls det är särskilt märkligt att LR tar ställning i en politisk fråga som påverkar många av våra medlemmar negativt, som handlar om att staten klampar runt i vår yrkesetik och som dessutom berör vårt förbunds värdegrund (§ 1-2 i stadgarnalänk till annan webbplats).

Vad jag däremot tycker är märkligt, är den tystnad som finns hos Skolledarförbundet, Vårdförbundet, Vision och Kommunal i den här frågan. Era medlemmar hamnar även de i kläm mellan migrationsverk, elever och samvete och är verkligen varken oberörda eller tysta – hur kan då ni vara det som fackförbund?


Fredrik Andersson

Lärare samt distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmöhus

Mejla