Varför en anmälan till Skolinspektionen?

Vad är det i Skollagen som typiska svenska kommuner kan ha brutit mot, som gör det värt besväret att anmäla ett antal kommunala skolhuvudmän till Skolinspektionen? Vad är det som är fel?

I en typisk svensk kommun är det en nämnd som heter något i stil med "Skolnämnden", "Barn- och ungdomsnämnden" eller "Bildningsnämnden" som är skolornas juridiska huvudman. Detta innebär att de har på sitt ansvar att se till att vissa delar av Skollagen uppfylls. Våra tre anmälningar riktar sig mot just huvudmannanivån i Sjöbo, Karlshamn och Trelleborg och är egentligen en fråga till Skolinspektionen:

"Vad krävs av ett kommunalt budgetbeslut, vilket underlag behövs, för att huvudmannen ska anses ha fattat beslutet i enlighet med Skollagen Kap 2 § 8?"

Paragraf 8 i kapitel 2 handlar om resurstilldelning och vi undrar hur mycket en skolnämnd egentligen får skjuta från höften här?

Låt oss, för att förtydliga problemet, jämföra med resursbeslut som fattas av de som tillverkar vår skolmat. För att kunna avgöra hur mycket mat som behöver lagas samlar de in information av olika slag - de bygger helt enkelt ett beslutsunderlag. Detta underlag består till exempel av (och nu missar jag säkert något så någon mat-tant känner sig kränkt):

  • Hur många elever finns det på skolan?
  • Hur många befinner sig på studiebesök, PRAO eller något annat som gör att de inte ska ha mat idag?
  • Hur många är vegetarianer, har allergier av olika slag, har önskekost?
  • Hur populära brukar olika maträtter vara?

Baserat på detta beslutsunderlag, fattar så skolbespisningen ett beslut om volymen av mat skolan är i behov av.
Om vi jämför med hur skolnämnders och kommunfullmäktiges budgetbeslut kring skolan brukar gå till, brukar de (det finns säkert de som är lite bättre än så här) innehålla ett underlag bestående av hur många elever man beräknas ha. Man tar sedan ibland hänsyn till detta, ibland inte, utan tar framför allt hänsyn till hur mycket pengar man vill lägga på skolan. Föreställ er hur illa skobespisningen fungerat om de fattade beslut på det viset?

Kalle: Jag är hungrig!
Måltidsvärd: Sorry, grabben. Det blir bara en köttbulle och en halv gurka per skalle idag!

Jag tror inte heller jag är ute på alltför tunn is om jag påstår att varenda skolbespisning i hela Sverige är bättre på att utvärdera effekterna av sina beslut och dra lärdomar inför framtiden, än den kommunala skolnämnd som är bäst på att följa upp effekterna av sina budgetbeslut. Matpersonalen verkar dessutom känna en ansenlig stolthet när ungarna är mätta och glada, samtidigt som matsvinnet är minimalt.

Denna vår fråga om kommunala budgetbeslut är egentligen inte en fråga om neddragningar eller satsningar, utan en större fråga om hur politikerna vet vilken mängd resurser som är rätt. Hur vet de det? Vilket beslutsunderlag skulle vara rimligt?

Hur vår anmälan tas emot av Skolinspektionen är en bra fråga. De skriver själva på sin hemsida att de vill ha in anmälningar om konkreta brott mot Skollagen, alltså dåliga saker som redan hänt enskilda elever. Om detta verkligen står i deras instruktioner eller om de själva hittat på det har jag inte kunnat få svar på (trots att jag mailat SI tre gånger om det) men det lär väl visa sig. Vi är ju inte i vår lilla aktion intresserade av de enskilda och konkreta fallen av brott mot Skollagen, vanligen begångna av en stackars ekonomiskt pressad rektor, utan av vad vi uppfattar som en orimlighet på systemnivå. Om det skulle visa sig att ingen, vare sig Skolinspektionen eller någon annan, har som sitt jobb att rätta till systemfel av det här slaget....hade inte det varit intressant?

Vi väntar nu med spänning på Skolinspektionens svar...

Mer inom ämnet


Fredrik Andersson

Lärare samt distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmöhus

Mejla