Dags att få ändan ur vagnen

Nyligen släppte Lärarnas Riksförbund en undersökning länk till annan webbplatssom redan har fått och som kommer fortsätta ha stor betydelse för debatten om läraryrket. Vi lyckades slå hål på den seglivade myten att lärarstudenter sällan kommer från en högpresterande bakgrund. Det där med att det räcker med 0,1 på högskoleprovet, ni vet.

Publicerad Av

Undersökningen länk till annan webbplatsvisar att det finns ett stort antal lärarstudenter med höga meritvärden. Fler än 500 antagna studenter (hösten 2014) har ett meritvärde på 20 eller mer – alltså höga betyg i samtliga ämnen. Det är fler än vid läkarutbildningen.

Problemet är att lärarutbildningen inte är dimensionerad. Det innebär att många börjar läsa ämneskombinationer där det finns ett överskott av yrkesverksamma lärare, och att fåtalet väljer bristområden som moderna språk och naturvetenskapliga ämnen.

Jag anser att staten måste ta fram relevant data över de faktiska behoven av olika lärarkategorier på sikt. Och att lärosätena måste dimensionera utbildningarna därefter. Studenter måste också i större utsträckning uppmuntras att söka sig till de ämnen där det kommer att råda lärarbrist.

Som en av flera åtgärder måste sedan ämneslärarutbildningarna koncentreras till färre lärosäten, som vart och ett kan erbjuda ett bredare urval av ämnen.

Ett ämne där det råder mycket stor lärarbrist är svenska som andra språk. Läget är akut. Skola och utbildning som integrationsinstrument ska inte underskattas, men då måste förutsättningarna finnas. Läs reportaget om sfi-undervisning i Kalmar i senaste Skolvärlden nr 2 2015, på sidorna 8–13länk till annan webbplats.

Även i ungdomsskolan är problemen omfattande. I den senaste Pisa-undersökningen utmärkte sig Sverige åt det negativa hållet när det gäller likvärdiga förutsättningar för svenskfödda och utlandsfödda elever.

Sverige är ett av de OECD-länder med allra störst skillnad i kunskapsresultat mellan infödda och utlandsfödda elever (!). Skolan klarar inte av att kompensera för de elever som har det tuffast, i tillräcklig utsträckning.

Det är ingen lätt fråga. Men det går inte att ducka för vilka problem vi kan tänkas få i samhället om den här utvecklingen fortsätter. Skolresultaten måste förbättras för alla elever, men det är verkligen bråttom att höja invandrade elevers kunskapsresultat.

Segregationen är illa som den är i dag. Det bör den politiska diskussionen handla om i större utsträckning.

Apropå det så har riksdagspartierna värderat ett antal reformförslag för skolan i senaste Skolvärlden nr 2 2015. Viktiga förslag som mindre undervisningsgrupper och statliga lärarlönesatsningar är de överens om. Det svåra verkar vara att få ändan ur vagnen.

Vi lärare väntar på det.


Bo Jansson

Högstadielärare. Tidigare ordförande i Lärarnas Riksförbund 2013-2016.

Mejla