Lärare ger framtidshopp

Vi i Lärarnas Riksförbund tror på den svenska skolan. Vi tror att det går att vända den negativa trenden i skolan. Och det första steget är att ge lärarna en återvunnen respekt och en stolthet för sitt yrke.

Förra året skrev jag en uppmärksammad debattartikel med rubriken ”Tilliten saknas i svensk skola”. Jag skrev om det professor Leif Lewin talade om i sin viktiga utredning ”Staten får inte abdikera”, som i mycket handlade om den stora bristen på tillit mellan lärarna och skolans huvudmän.

Vi måste bygga upp den tilliten igen. Tillit och förtroende skapar en framgångsrik skola. Frihet, förtroende och ansvar är centrala delar. Ser man läraryrket som ett akademiskt och kvalificerat yrke med stort krav på självständigt ansvarstagande så blir alla förslag som utgår från kontroll och övervakning absurda.

Många kände då igen sig i den beskrivning jag gav av alltför många arbetsgivares och huvudmäns syn på skolan och på lärarna.

Idag är verkligheten med en både allmän lärarbrist och en akut brist på lärare i vissa enskilda ämnen alltmer uppenbar. Att svenska skolan tappar placeringar i internationella jämförelser bekymrar inte bara mig, utan stora delar av svenska folket.

Samtidigt har skillnaderna mellan olika skolor fortsatt öka. Därtill är skillnaden mellan olika kommuners satsningar dramatisk – de som satsar minst satsar hälften av de som satsar mest på elevernas undervisning.

Dessutom är det väldigt olika hur mycket kommuner och andra huvudmän satsar på fortbildning och söker bidrag. I undersökningen ”Pengarna i sjön” visade vi att stora summor som skulle gått till lärarlöner och lärarfortbildning inte når fram till lärarna. Det beror på att skolans huvudmän inte sökt de många statsbidrag som faktiskt finns att tillgå. Det handlar om miljardbelopp som inte går till skolan.

Vi läser ofta att den svenska skolan är under hård press. Det vi behöver se bli verklighet är att lärarna ska få utrymme för eget professionellt agerande. Lärare måste ges tid och möjlighet att förbereda sig och även samverka kring sina ämnen med kollegor. Då kommer också elevernas resultat att förbättras. För lärare som har förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag gör skillnad!
Jag tror att den insikten börjar komma plats hos våra makthavare och politiker. De börjar förstå att lärare måste prioriteras.

Givetvis måste vi tillsammans i facket fortsätta kämpa för bättre arbetsförhållanden, bättre löneläge och bättre möjligheter till att utvecklas i yrket och att lärare ska kunna göra karriär utan att tvingas lämna yrket. Hela vårt uppdrag handlar om att sätta tryck på arbetsgivarna, och visst har vi lyckats skapa opinion för lärarnas betydelse. Men det räcker inte. Resultaten måste synas i villkor och i respekt som skapar stolthet i professionen.

Vi har länge påpekat att huvudmännen, kommunerna och friskolorna, inte har tagit sitt ansvar och ända sedan 90-talet har kontrollen av de anställdas behörighet varit bristfällig.

Jag har flera gånger sagt att skolans problem inte kan lösas genom att ha lägre krav på lärare. Utan lärarlegitimationen är risken stor att den allmänna bilden av läraryrket blir att vem som helst kan utföra det, vilket leder till det blir svårt att skapa stoltheten och därmed höja yrkets status.

Nu befinner vi oss i en brytningstid där allt fler inser hur viktiga lärarna är. Att vi har ett ansvarsfullt uppdrag som kräver utbildade behöriga lärare med djupa ämneskunskaper och goda förmågor.

Lärare måste få mer frihet och möjlighet att själva avgöra hur arbetet ska läggas upp. Läraryrket bygger på engagemang och kunskap. Och på frihet under stort ansvar.
Vi lärare lägger grunden för framtiden. Vi skapar livschanser. Vi ger framtidshopp.

Läs mer:
”För en skola fylld med optimism”länk till annan webbplats

”Tilliten saknas i svenska skola”länk till annan webbplats

Utredningen ”Staten får inte abdikera”länk till annan webbplats

Lärarnas Riksförbunds undersökning ”Pengarna i sjön” länk till annan webbplats


Bo Jansson

Högstadielärare. Tidigare ordförande i Lärarnas Riksförbund 2013-2016.

Mejla