Några viktiga forskarförslag för att stärka skolan

Områden som ansvariga politiker behöver fokusera på är ”lärarprofessionens framtid, kunskapsuppföljningen, marknadiseringen och skolvalet samt myndighetsstrukturen".

Rapporten ”Policyidéer för svensk skola”, av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle innehåller en rad förslag som kan förbättra kunskapsresultat i svensk skola och göra den mer likvärdig.

Förslag som jag och Lärarnas Riksförbund till stor del stödjer. En del stödjer vi inte, men mer om det nedan.  Detta ger ändå grunden för en framåtsyftande diskussion och dialog utifrån forskning och beprövad erfarenhet.

Bakom rapporten står Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, Sverker Sörlin, professor i historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid KTH och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

De lyfter fram flera reformförslag och förändringar som kan göra skillnad. Efter att de gjort en samlad analys av kunskapsläget och debatten, menar professorerna att de områden ansvariga politiker behöver fokusera på är ”lärarprofessionens framtid, kunskapsuppföljningen, marknadiseringen och skolvalet samt myndighetsstrukturen”.

En nationell olycka
Professorerna konstaterar klokt att de gångna årtiondenas nedprioritering av lärarnas löner och arbetsvillkor samt minskad status är, som de formulerar det, ”en nationell olycka”.

Jag har länge hävdat att det är en avgörande investering som hela Sverige kommer att vinna på om vi låter lärarna fokusera på sitt huvuduppdrag. Vi måste förmå fler utbilda sig till lärare, få fler att stanna kvar i yrket och även skapa förutsättningar för att fler som lämnat kan och vill återvända till läraryrket.

Höja lärarlöner
För att stärkas statusen vill forskarna höja lärarlönerna och menar att de ska anpassas till andra högutbildade tjänstemannagruppers. Det är rätt tänkt.
Liksom andra högutbildade akademikergrupper gör är det rimligt att lärare ska kunna fördubbla sin lön under sin yrkeskarriär. Man ska exempelvis kunna gå in i yrket och få 30 00 kronor i månaden och ha 60 000 kronor i slutlön.

De tre professorerna konstaterar också klokt att både kommunaliseringen och friskolereformen medverkat till dagens problem, men de menar också att högskolepolitiken har bidragit.

Bra förslag
I rapporten listas närmare tjugo förslag på vad som bör göras. Jag kan skriva under på flera. Låt oss hoppas att politikerna också ser det nödvändiga i att:

Ge bättre forskningsanknytning i lärarutbildningen och utöka de praktiska inslagen i utbildningen. Dessutom behövs verkligen en satsning på verkligt långsiktig fortbildning och kompetens hos lärarna och med extra mycket fortbildning under år när elevkullarna minskar. Inför en nationell resultatuppföljning. Ersätt gymnasiets kursbetyg med ämnesbetyg.

Så länge som kommunerna ansvarar för skolan ska de ha ett bindande uppdrag att öka likvärdigheten. Och som forskarna skriver, ansvara för att skollagen efterlevs – vilket är ett kraftigt underkännande av dagens skolhuvudmän… Vidare kan det vara klokt att se över myndighetsstrukturen och ta fram regionala stödorganisationer som tidigare ”länsskolnämnder”.

Begränsa kraftigt möjligheten till vinstutdelning för privata utbildningsanordnare. Vinsterna ska tillbaka till den verksamheten som har genererat dem. Även etableringskraven för fristående utbildningsanordnare bör skärpas. Utveckla nya, icke-kommersiella modeller för skolval som tar tillvara kombinationer av geografisk närhet och mångfald. Inför en nationell skolpeng, viktad efter elevernas förutsättningar och behov, liksom efter andra strukturella kostnadsskillnader.

Mindre bra förslag
Däremot anser jag inte att legitimationsreformen varit missriktad, som påstås i rapporten. Legitimationen har tvingat fram en betoning på utbildning och ämnesbehörighet. Den stärker läraryrkets status.
Inte heller är förslaget om att ge lokal beslutanderätt över betyg före högstadiet klokt. Lärarnas Riksförbund vill att det ska bli en likvärdig skola i hela landet och då kan vi inte ha betyg i olika årskurser över landet. Vi ska också ha en jämförbar skola i hela Sverige där varje skolform ska klara sitt uppdrag och se till att eleverna blir behöriga till nästa steg. Därmed blir det fel att inte längre kräva godkända grundskolebetyg till gymnasiet.

När forskarna skriver att lärarprofessionen ska ges huvudansvaret för sammanvägningen av betygssättningens kriterier, så blir jag frågande. Det ansvaret har de redan i dag, betygsättning är lärarnas ansvar. Däremot måste betygsättningen utvecklas och då helst i samtal och samverkan mellan lärare som samlas kring ämnena.

Läs den debattartikel länk till annan webbplatssom publicerats i Svenska Dagbladet. Rapporten kan laddas ner i sin helhet härlänk till annan webbplats.


Bo Jansson

Högstadielärare. Tidigare ordförande i Lärarnas Riksförbund 2013-2016.

Mejla