Lärarlönelyftet fördelas – och förfelas?

Lärarnas Riksförbund vill på sikt se ett nytt modernt huvudmannaskap där staten finansierar och reglerar skolornas verksamhet och där lärare och studie- och yrkesvägledare ges den professionella makten och friutrymme över sitt yrke. Vissa huvudmäns misskötsel av Lärarlönelyftet är bara ett exempel på varför detta verkligen behövs!

Nyligen har Skolverket länk till annan webbplatsbeslutat om hur de 3 miljarderna inom det statliga Lärarlönelyftet ska fördelaslänk till annan webbplats till kommuner och friskolor. Varje huvudman ska nu söka sin tilldelade ram och fördela pengarna till ett antal lärare utifrån de centralt fastställda kriterierna. Detta bör föregås av samtal med fackliga representanter.

Tyvärr visar det sig att vissa huvudmän vill begå samma misstag som många gjorde med karriärstegsreformen. Hittills har exempelvis Umeå, Eskilstuna och Kunskapsskolan sagt sig endast vilja ge lärarna tillfälliga lönepåslag. Det är att svika regeringens uttalade mål med satsningen! Skolverket har gjort en märklig tolkning av regeringens intentioner, i anvisningarna till huvudmännen, som uppenbarligen öppnar för att det är upp till huvudmännen att avgöra om lönepåslaget ska ges tillsvidare eller endast under viss tid. Det är fel!

Pengarna är avsedda att vara till permanenta lönepåslag enligt regeringens intentioner:

  • Ett primärt mål är att de lärare som kommer i fråga ska få en långsiktig lönehöjning utöver ordinarie lönerevision. Det framgår av den remisspromemoria som ligger till grund för Lärarlönelyftet.
  • Löneökningarna ska överstiga den ordinarie lönerevisionen. Det framgår tydligt av regeringens förordning om statsbidraget.
  • Lärarlönelyftet ska bidra till en långsiktig löneförhöjning till de lärare som kommer i fråga enligt regeringens budgetproposition för 2016.

Riksdagen och regeringen har dragit lärdom av hur det blev med karriärstegsreformen och därför väldigt tydligt markerat att lärarna ska få långsiktiga och permanenta lönepåslag. Dessutom handlar Lärarlönelyftet, till skillnad från karriärstegsreformen, inte om att personer kan söka specifika befattningar utan syftar till att premiera lärare för uppvisad skicklighet och utveckling i yrket. Denna kompetens är naturligtvis inte tidsbegränsad!

Det är min starka förhoppning att Lärarlönelyftet verkligen blir den viktiga åtgärd för att stärka läraryrkets attraktivitet som regeringen önskar. För att uppnå detta kan jag dock konstatera att staten, liksom är fallet med skolsystemet i stort, måste ta ett tydligt och kraftfullt helhetsgrepp kring styrning och finansiering. Det är en slutsats som Lärarnas Riksförbund dragit för länge sedan och envist hävdat, trots att det ofta blåst motvind i debatten. Nu kan vi dock konstatera att allt fler aktörer, inklusive nu senast Skolkommissionen, inser att just detta krävs.

Lärarnas Riksförbund vill på sikt se ett nytt modernt huvudmannaskap där staten finansierar och reglerar skolornas verksamhet och där lärare och studie- och yrkesvägledare ges den professionella makten och friutrymme över sitt yrke. Vissa huvudmäns misskötsel av Lärarlönelyftet är bara ett exempel på varför detta verkligen behövs!


Åsa Fahlén

Ordförande Lärarnas Riksförbund

Mejla