Vi underkänner dagens lönesättning

Lärare behöver ett lönesystem byggt på meriter

Det finns stora problem med lärarnas lönebildning. Lärare är förlorare i ett livslöneperspektiv, erfarenhet premieras för dåligt och det finns på många håll stora osakliga skillnader i vad lärare tjänar.

Publicerad Av

Vi i Lärarnas Riksförbund vill se ett lönesystem där lönen kan härledas till individers erfarenhet, skicklighet och formella meriter.

Vår nya lönerapport, ”Lärare behöver ett lönesystem byggt på meriter”länk till annan webbplats, som presenteras i DNlänk till annan webbplats i dag visar bland annat att lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan har haft sämst löneutveckling av alla lärargrupper och att lönespridningen för lärarna sjönk kraftigt åren runt millennieskiftet.

Individuella löner har haft negativ inverkan på lärarnas löner
År 1996 överfördes samtliga grund- och gymnasieskollärare från tarifflönesystemet till ett system med individuella och differentierade löner. Detta tillsammans med att kommunerna och friskolorna brustit i sitt arbetsgivaransvar har påverkat lärares löner negativt. Därför behövs ett nytt system. Vi i Lärarnas Riksförbund föreslår en kombination av individuella löner och en lönetrappa.

Mycket glädjande är dock att osakliga löneskillnader mellan manliga och kvinnliga lärare i det närmaste helt tycks ha försvunnit för lärare. Tidigare forskning menar att detta kan vara en effekt av det nya lönesystemet. Analyserna i vår rapport kan dock inte utesluta att detta också skulle kunna vara ett resultat av något annat, exempelvis en ökad medvetenhet i jämställdhetsfrågor.

Tydlighet och transparens ökar nöjdheten
Vår rapport visar också att det finns klara samband mellan att det finns tydliga lönekriterier på en arbetsplats och hur nöjd en medlem är med sin lön. Det är dock bara två tredjedelar av medlemmarna som arbetar på en arbetsplats där det finns fastlagda lönekriterier. Vi kan se att medlemmarna vill se ett lönesystem med fasta lägstanivåer för befattningar och olika erfarenhet, och med individuell och differentierad lönesättning därutöver. På så sätt skulle vi kunna få ett system som kan leverera bäst utfall inom områden som löneutveckling och arbetsklimat.

Under en lång tid i slutet av 1900-talet tappade svenska lärares löner i jämförelse med andra akademikers löner. Läraryrket är alltså i dag ett av några få akademikeryrken med en negativ livslön.
Från och med 2012 inleddes en relativlöneförskjutning för lärarna, bland annat som en följd av statliga insatser som inrättandet av karriärtjänster för lärare samt lärarlönelyftet, men också som en följd av en ökande – men framförallt av lärarlegitimationen blottlagd – lärarbrist.

Relativlöneökningarna har skett med politiska mål om en uppvärdering av läraryrket, men Lärarnas Riksförbund kan konstatera att det som skett är endast en återhämning till situationen innan 2005. Ännu är det alltså inte tal om en uppvärdering.

Statliga lönesatsningar
De statliga satsningarna har varit helt nödvändiga för att stimulera lönenivåerna. Samtidigt har nya problem vuxit fram som en följd dessa. De har bland annat skapat en helt ny lönestruktur för lärarkollektivet, där äldre mer erfarna lärare inte med nödvändighet tillhör de som har de högsta lönerna.

Denna utveckling har också underblåsts av höjda ingångslöner för nyutexaminerade lärare som en följd av lärarbristen. Höga ingångslöner är i alla avseenden något positivt, men när marknadskrafterna parallellt med höga ingångslöner inte lyckats premiera erfarenhet och lång tjänstgöring har lönestrukturen för lärare snabbt förändrats.

Vi ser till exempel stora förändringar i vilka lärare som återfinns bland de som tjänar mest. Vi ser hur andelen äldre erfarna lärare som missgynnas i de årliga lönerevisionerna ökar kraftigt. Så kan det inte fortsätta.

Bra med lönespridning, men måste vara förutsägbar
Vår kritik av nuvarande lönestruktur är dock inte en kritik av lönespridning i sig. Lärarnas Riksförbund anser snarare att lönespridningen för lärare är för liten!

Vi ser till hela kollektivet och livsperspektivet när vi pratar lönespridning. Vi anser att en lärare ska kunna förvänta sig en löneökning om 100 procent under ett yrkesliv. En sådan syn på lönespridning motsäger inte att den totala lönespridningen i kollektivet ska öka. Men om lönespridningen i kollektivet ska öka kan den inte öka hur som helst, som nu har skett.

Lönespridningen inom kollektivet ska vara förutsägbar och transparent; varje lärare måste kunna förstå varför vissa individer har högre lön än andra och veta vad som fordras av individen för att kunna få en högre lön. Det måste vara tydligt att och hur erfarenhet, skicklighet och meritering lönar sig. Dessa krav kan ett framtida professionsprogram möta om det är rätt utformat.

Ny lönestruktur och professionsprogram för lärare
En lönestruktur av detta slag måste byggas upp parallellt med att ett statligt professionsprogram för lärare inrättas. Lönesystemet och professionsprogrammet måste vara tätt förknippade med varandra.

Ett lönesystem för lärare måste också bygga på att huvuduppdraget, det vill säga undervisning, står i fokus. En lärare måste kunna påverka sin löneutveckling genom att bredda och fördjupa sin kompetens och utföra mer kvalificerade uppgifter. Samtidigt måste en skicklig lärare kunna ha en god löneutveckling utan att behöva driva olika projekt utanför ordinarie undervisning.

Ett lönesystem får heller inte verka stressande genom att de lärare som redan presterar på högsta nivå hela tiden förväntas leverera ännu mer och ännu bättre. Även lärare på redan höga lönenivåer måste kunna ha en fortsatt god löneutveckling.

Ett sådant system måste gå att införa. Annars fortsätter skolans problem med lärarbrist. Med vår lönerapport ges ett förslag till ett nytt system. Nu hoppas jag att arbetsgivarna och staten lyssnar. Ett nytt lönesystem som har legitimitet i kåren kommer att öka attraktiviteten i läraryrket.

Åsa Fahlén

”Relativlöneökningarna har skett med politiska mål om en uppvärdering av läraryrket, men Lärarnas Riksförbund kan konstatera att det som skett är endast en återhämning till situationen innan 2005. Ännu är det alltså inte tal om en uppvärdering.”

Åsa Fahlén


Åsa Fahlén

Ordförande Lärarnas Riksförbund

Mejla