"Man säljer bäst på köparens språk"

26 september firas den Europeiska språkdagen

Språkkunskaperna öppnar många dörrar för individen men de är också avgörande för hela Sveriges konkurrenskraft.

Idag den 26 september firas den Europeiska språkdagen. Det är en dag vars syfte är att lyfta fram vikten av språkkunskaper. EU:s målsättning är att alla medborgare i Europa ska kunna tala två främmande språk utöver modersmålet. Dagen instiftades av Europarådet i Strasbourg och har firats sedan 2001.

I Sverige har inte EU:s rekommendationer fått något större genomslag. Situationen för andra främmande språk än engelska i den svenska skolan är bedrövlig. Det är något som jag länge pekat på. När våra nordiska grannländer har upprättat språkstrategier, har Sverige stillatigande sett på när moderna språk, särskilt tyska och franska, för en allt mer tynande tillvaro. Det går helt på tvärs med samhällsutvecklingen och den ökande globaliseringen.

Engelskan är viktig och räcker långt men det krassa faktumet är att det inte längre är engelskan som ger en konkurrensfördel för våra ungdomar. Den som behärskar flera språk har däremot riktiga äss i rockärmen. Ska våra elever vara med i matchen måste vi inse att engelskan inte är allenarådande. Den ensidiga fokuseringen på engelska är också ett fattigdomsbevis ur ett bildningsperspektiv.

Språkkunskaperna öppnar många dörrar för individen men de är också avgörande för hela Sveriges konkurrenskraft. Det finns ett ordspråk som säger att ”man säljer bäst på köparens språk”. Lärarnas Riksförbunds undersökningar har tydligt visat de svårigheter som svenska företag har att hitta rätt språkkompetens. Med tanke på att Sverige är ett exportberoende land blir detta faktum särskilt beklagligt.

”Sverige måste upprätta en nationell språkstrategi. Och det måste ske snabbt. Moderna språk får inte längre reduceras till något valbart utan måste ges samma status i grundskolan som övriga ämnen.”

Åsa Fahlén

Språkkunskaperna behövs också om vi ska få bättre insikt i andra kulturer. Eller om vi vill ha ett reellt inflytande i Europa nu när Tyskland och Frankrike till följd av Brexit framstår som allt mer dominerande. Då måste många fler, snarare än allt färre, hänga med i den tyska och franska debatten. Listan över fördelarna med att kunna språk kan göras oändligt lång.

Därför borde vi på allvar bekymra oss om att lärarbristen slår så hårt mot moderna språk. De stora pensionsavgångarna fylls inte på av tillräckligt många nya lärare, särskilt i franska och tyska, och för spanska är andelen obehöriga som undervisar stor. Detta i kombination med att kommunernas ekonomiska utmaningar blivit alltmer påtagliga gör att elevernas valmöjligheter minskar. Oftast är det franska eller tyska som stryks på schemat.

När eleverna inte får möjlighet att nå goda kunskaper eller ens välja det språk de vill, slocknar intresset. Fler slutar med språk och färre vill bli språklärare. Sverige har hamnat i en riktigt ond cirkel. Den måste brytas.

Glädjande nog finns det tecken på att budskapet i Lärarnas Riksförbunds larmrapporter, som samtliga varnat för utvecklingen, börjar nå fram. I samband med att regeringen gav Skolverket i uppdrag att genomföra en översyn av timplanerna för grundskolan, ingick det i uppdraget att överväga om det finns behov av åtgärder för att fler elever ska läsa ett språk utöver svenska och engelska. Ett uppdrag som ska redovisas nästa år och som jag med både spänning och viss fasa ser fram emot.

Sverige måste upprätta en nationell språkstrategi. Och det måste ske snabbt. Moderna språk får inte längre reduceras till något valbart utan måste ges samma status i grundskolan som övriga ämnen. Man bör också överväga att utöka huvudmännens skyldighet till att erbjuda tre moderna språk i stället för dagens två, allt för att rädda tyskan och franskan. Vi ska inte heller glömma bort modersmålsundervisningen. Det mångspråkiga Sverige är en resurs som inte får slarvas bort. Det är därmed mycket viktigt att förstärka språkundervisningen på alla modersmål i svensk skola.

Tills en förändring sker fortsätter Lärarnas Riksförbund envetet förklara varför ett litet land som Sverige behöver stora kunskaper. Vi kan inte nöja oss med att våra elever är bäst i världen i engelska om de samtidigt snuvas möjligheten att upptäcka andra världar. Våra ungdomar är värda mycket mer.

Åsa Fahlén


Åsa Fahlén

Ordförande Lärarnas Riksförbund

Mejla