Sveriges lärare är samhällets superkrafter

Svenska satsningarna på skolan framstår som minst sagt ynkliga

"Inför höstterminen behövs det strategier och beredskap mot viruset så att skolan kan få lugn och ro. Allt fokus måste läggas på undervisningen så att eleverna så gott det går kan ta igen den förlorade kunskapen", skriver Åsa Fahlén i sin ledare.

Publicerad Av

Vad minns vi av sommaren som gått? Riksdagsmandaten som avgjorde om det skulle bli ett extraval, ”Mondo” Duplantis uppe på höjder där många av oss skulle skrika högt av höjdskräck eller den härliga sommarsolen över Sverige? Det jag hoppas på är att ni, Sveriges lärare och studie- och yrkesvägledare, fått några veckor att tänka på annat än ert jobb, för ni har verkligen varit värda att få koppla av.

När ett nytt läsår nu inleds vet vi att vi tyvärr möts av ett kunskapstapp bland eleverna som den förfärliga pandemin genererat. Även om svensk lärarkår har gjort ett fantastiskt jobb under pandemin och klivit fram som en av samhällets riktiga superkrafter, finns det en utbildningsskuld som inte syns i meritvärdena.

Inför höstterminen behövs det strategier och beredskap mot viruset så att skolan kan få lugn och ro. Allt fokus måste läggas på undervisningen så att eleverna så gott det går kan ta igen den förlorade kunskapen. Det vilar nu ett tungt ansvar på arbetsgivare och beslutsfattare att se till så att situationen i skolan blir hållbar och att vi i Sverige gör vad vi kan för att förhindra smittspridning.

Det förutsätter att vaccinationerna fortsätter och att arbetsgivarna förmår se till att vi kan få arbeta i smittfria miljöer. Efter att ha genomlevt ett och ett halvt år av pandemi är det tyvärr fortfarande ingen självklarhet, men om vaccinationerna får brett genomslag och arbetsgivarna kan förmås att ta sitt ansvar är förutsättningarna goda att vi slipper nya klusterutbrott kopplade till skolan.

Av allt att döma kommer i alla fall inte pandemin då att kunna upprepa sina härjningar, som under förra läsåret resulterade i delvis stängda skolor, sjukskrivna lärare, frånvarande elever, inställd undervisning och undervisning på distans.

Det finns länder som verkligen har tagit itu med uppgiften att försöka ge eleverna chansen att ta igen förlorad kunskap. I exempelvis Nederländerna har man hittills satsat motsvarande 80 miljarder kronor för att motverka förluster i lärandet.

”De svenska satsningarna framstår som ynkliga”

Åsa Fahlén

Mot den bakgrunden framstår de svenska satsningarna som minst sagt ynkliga. Vad som väntar i årets höstbudget vet vi ännu inte, men lärare är kända för att ha höga positiva förväntningar, så vi hoppas förstås att det svenska politiska systemet åtminstone förmår matcha andra länders satsningar.

Även om man i stundens hetta kan tycka att de svenska idrottsliga medaljerna – antingen de infunnit sig eller uteblivit – är viktigast, är det förstås på ett helt annat plan som Sveriges konkurrenskraft i världen verkligen avgörs. Där utgör ett välfungerande utbildningssystem själva muskelmassan.

Nu behöver musklerna åter byggas upp och det måste vara staten som står för det nödvändiga proteinet.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Ledare i Skolvärlden #6 2021


Åsa Fahlén

Ordförande Lärarnas Riksförbund

Mejla