Vid partiledarnas terminsstart glömde de bort skolan

De utmaningar svensk skola står inför fick inte det utrymme de förtjänar i kammaren

I förrgår var det inte bara skolans dag utan också terminsstart för riksdagsledamöterna i och med riksmötets högtidliga öppnande, och igår drog den politiska hösten igång med partiledardebatt i riksdagen. En stor del av debatten upptogs av att partiledarna tackade av Stefan Löfven, som gjorde sin sista partiledardebatt.

I övrigt är debatten ett viktigt tillfälle för partierna att lyfta det de ser som de stora samhällsproblemen och vad de vill göra åt det. Därför var det både förvånande och oroande att det var så tyst om skolan. De utmaningar svensk skola står inför fick inte det utrymme de förtjänar i kammaren.

Det hänvisades under debatten till skola som en av flera pusselbitar i arbetet att förebygga kriminalitet och gängbrottslighet. Ja, en likvärdig skola är centralt för att förebygga kriminalitet och för att ge alla barn och unga framtidshopp. Men vi är långt ifrån den likvärdiga skolan idag. Över 17 000 elever, nästan 600 hela skolklasser, lämnar, grundskolan utan att vara behöriga till ett nationellt gymnasie­program. I gymnasie­skolan finns inte förutsättningarna att reparera skadorna, istället förvärras problemen och en tredjedel av eleverna når aldrig examen. Här grundläggs en ny version av klassamhället. Och skillnaderna mellan olika kommuner och mellan skolor i en och samma kommun fortsätter att öka. Den här utvecklingen måste stoppas, och då krävs konkreta förslag från politikerna och hårt arbete. Då duger det inte att partiledarna i en av höstens viktigaste debatter väljer bort att ta upp vad de vill göra för elever, lärare och problemen i svensk skola. För inte kan ni väl vara nöjda?

”Över 17 000 elever, nästan 600 hela skolklasser, lämnar, grundskolan utan att vara behöriga till ett nationellt gymnasie­program. I gymnasie­skolan finns inte förutsättningarna att reparera skadorna, istället förvärras problemen och en tredjedel av eleverna når aldrig examen. ”

Åsa Fahlén

Coronapandemin har vänt upp och ned på skolans verklighet och Sveriges lärare har gjort ovärderliga insatser för att, trots de svåra förutsättningarna, klara undervisningen. Men vi summerar nästan ett och ett halvt år med undervisning på distans, sjukskrivna lärare och frånvarande elever, inställd undervisning så måste vi inse att det får effekter. Alla elever har förlorat något men det är de svagaste som fått betala det högsta priset. Pandemins effekter riskerar att medföra en miljardnota för samhället. De långsiktiga konsekvenserna beror på vad Sveriges satsning på att åtgärda bristerna nu blir.

Lärarna måste få rätt förutsättningar att göra sitt jobb. Skolan är i akut behov av en seriös och långsiktig politik och behovet av satsningar är påträngande stort. Hittills är de presenterade skolsatsningarna i regeringens budgetförslag skrala Länk till annan webbplats. och långt ifrån det Lärarnas Riksförbund krävt. Länk till annan webbplats. Det borde finnas mycket att debattera för samtliga partiledare om hur utvecklingen med minskande likvärdighet i svensk skola ska vändas och hur kunskapstappet som följt på pandemin ska kompenseras. Sveriges lärare och elever förväntar sig mer.


Åsa Fahlén

Ordförande Lärarnas Riksförbund

Mejla