Kraftiga reaktioner på skolchefers angrepp

I går kunde bloggen konstatera att 198 dalmatiner, nej skolchefer, på DN Debatt skällt på lärarorganisationerna för att de skulle hindra möjligheten till lokala arbetstidsöverenskommelser.

Publicerad Av

I dag svarar Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner och LF:s Eva-Lis Sirén på debatt­sidan, ”Skolchefernas krav felaktigt”. Skolcheferna beskrivs som okunniga och att fara med felaktigheter eftersom det i nuvarande arbetstidsavtal mycket väl går att göra olika lösningar, om skolchefer och ansvariga bemödar sig om att tala med lärarna själva och deras lokala företrädare.

De skriver att det i själva verket enbart är ekonomiska skäl som ligger bakom att SKL så hårt driver frågan i årets avtalsrörelse. "Fler lektioner betyder inte att lärarna får mer tid för varje elev." 

Vi citerar slutklämmen:

"Kommunerna agerar för något som inte är modernt, utan förlegat – att binda personal till arbetsplatsen. Viktigast av allt är att få människor att göra sitt bästa, att få medarbetare att växa och ta eget ansvar för att resultaten ska bli så goda som möjligt.
Som så ofta när det gäller vår motpart i kommunerna, är motivet en ovilja att verkligen satsa resurser där det betyder mest för eleverna, nämligen på en kvalificerad undervisning. Endast det gynnar eleverna och skolans verksamhet."

Lärarna får också glädjande nog starkt stöd på Dagens Nyheters ledarplats. Dagens huvudledare Stämpelurets makt ägnas frågan om lärares arbetstid. Man skriver:

"Det viktiga för eleverna är inte att lärarna hålls bundna i skolan, utan att de kommer väl förberedda och visar personligt engagemang. Arbetsgivarens fixering vid tiden är destruktiv."

Ledaren avslutas med dessa följande ord:

"Ett samhälle som värderar kunskap behöver en lärarkår med självförtroende, en som genomsyras av övertygelsen att den har en av de viktigaste uppgifter som finns. Och som känner att den är betrodd med eget professionellt ansvar."

Idag ser vi att också Larz Blomqvist, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Trollhättan, ger sig in i debatten genom en intervju i TT-ELA, "Att flytta ännu mer makt till skolledare är fel"länk till annan webbplats. Han menar också att förslaget inte gynnar eleverna.

"Man vill att lärarna ska undervisa mer och planera mindre", säger han till tidningen.

Larz ifrågasätter att ett avtal med 35 timmar i veckan kallas omodernt, medan 40 timmar är modernt. Liksom de flesta lärare ser han att förslaget från skolcheferna och SKL egentligen handlar om något helt annat än att hjälpa lärarna i deras arbetssituation och eleverna att nå bättre resultat.

"Det som kostar mest i skolan är den tid då lärare planerar och efterarbetar. Vad man vill ha från arbetsgivarsidan är att lärarna ska undervisa mer och planera mindre, något som varken gynnar elever eller sätter värde på den professionella kunskap det finns inom ett yrke."

Vi vill också tipsa om "Undertecknande skolchefers löner", en blogg som startats med syfte att redovisa just vad de undertecknande skolcheferna, som vill ha total makt över lärares arbetstid har för löner. Så kan man ju också använda en blogg.

Slutligen har vi ett mycket konkret och välformulerat inlägg från läraren Johan Malmqvist som på sin blogg ger en mycket intressant bild från en lärares vardag i inlägget 40-timmars arbetsvecka för lärare – en ekonomisk orimlighet länk till annan webbplats.?
Han skriver:

"Vad som sällan framkommer i debatten är det faktum att 45-timmarsveckan, den där skolledaren förfogar över 35 timmar och läraren har 10½ timme att fritt fördela över veckan, är något av en nödvändighet i skolan i Sverige idag. Dels för att mycket av arbetet aldrig skulle kunna utföras på arbetsplatsen, (1 dator på 12 lärare), och dels för att den sagda arbetstidsfördelningen – i kombination med en arbetsbeskrivning som inte innehåller någonting, och därför kan sägas innehålla allting - möjliggör för arbetsgivarna att använda lärarna som gratis arbetskraft.

Föregående vecka arbetade exempelvis min hustru i genomsnitt två timmar varje kväll, samt ca. sex timmar på lördag och söndag. Detta gjorde hon enbart för att hinna med sina ordinarie arbetsuppgifter – lektionsplanering, provkonstruering, rättningsarbete, omdömesskrivning, föräldrakontakter, etc. Eftersom hennes avtal är på 45 timmar i veckan så har hon noll möjlighet att kvittera ut någon som helst övertidsersättning – hemarbetet ryms inom de 10½ timmarna, trots att de i detta fallet är (2×5)+(2×4)=18 timmar. Om hon hade haft 40-timmarsvecka, och ”stämplat ut” efter arbetsdagen, så hade hon också haft rätt att ta ut runt 12 timmar övertid – bara för förra veckan. Är det någon som tror att kommunernas ekonomi klarar detta? Lägg till detta att en 40-timmarsvecka skulle göra att alla föräldramöten och utvecklingssamtal skulle hamna utanför den ordinarie arbetstiden, och i vissa fall dessutom på det som den vanliga världen betecknar OB. Är det någon ekonomiansvarig på någon skola som ställer sig först i kön för att betala lärarna för denna tid?"

Nej, det tror vi väl inte?


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla