Lärarlegitimation införs

Det tog 20 år, men nu är det verkligen på väg. Enligt vad regeringen berättar på DN Debatt idag i artikeln, ”Vi inför yrkeslegitimation för alla Sveriges lärare 2012”, som undertecknats av alla fyra borgerliga partiledare ska en ny lärar­legitimation införas om två år.

Publicerad Av

Därmed kan Lärarnas Riksförbund pricka av ett av förbundets viktigaste frågor sedan kongressbeslutet 1992 om att förbundet ska arbeta för att en legitimation införs i det svenska skolsystemet. Nu är den kampen krönt med framgång.

Förbundet har idag också fått gratulationer bland annat från Polisförbundet som själva arbetar för en polislegitimation, som förvånande nog inte finns. Många andra är nog imponerade av hur denna fråga, som bara för några år sedan var helt död, målmedvetet har utvecklats.

Under lång tid var Lärarnas Riksförbund ensamt om att driva detta krav, men sedan några år tillbaka är tanken väl förankrad såväl i regeringen som hos oppositionen. Det var också den förra regeringens skolminister Ibrahim Baylan som tillsatte en utredning om en lärarlegitimation som den nuvarande skol- och utbildningsministern Jan Björklund förtjänstfullt har lett i mål.

Kommentarerna är mycket positiva från de allra flesta håll bland bloggare och andra.

Moderaternas Mats Gerdau är mycket nöjd och bemöter i sitt inlägg  Leg lärare är bralänk till annan webbplats en farhåga som förs fram:
"Är det risk att skråväsendet gör entré? Nej, jag tror inte det. Det blir flera ingångar i läraryrket än lärarhögskolan och det finns ingen etableringskontroll som i de gamla skråerna. Här handlar det uteslutande om kvalitetskontroll. Lärarna ska vara välutbildade och kompetenta och det tryggar vi bättre nu."

Den kloka läraren Helena von Schantz skriver i Med lärarlegitimation får många rektorer tänka omlänk till annan webbplats:
"Obehöriga lärar är billigare än behöriga. Obehöriga lärare sätter högre betyg än behöriga, Obehöriga lärare är i allmänhet mer fogliga och flexibla än behöriga. Men vem tror att det är ett plus för likvärdighet, inlärning och måluppfyllelse att vem som helst kan kliva in från gatan och sätta sig bakom en kateder?
Men i vårt bristfälligt kontrollerade skolsystem är ekonomi, konkurrenskraft och en flexibel organisation både viktigare och lättare att bedöma än kunskapsinhämtning , rättvis bedömning och undervisningskvalitet. Därför finns det ett antal rektorer som hellre anställer obehöriga än behöriga lärare. Av samma skäl anställer många hellre en billig nyutexaminerad lärare än en mer erfaren, renommerad och dyr sådan. Det är hög tid att det oskicket får ett slut."

Den socialdemokratiska bloggaren Viktor Tullgren skriver i Bra förslag, men saknas inte 500 miljoner kr?länk till annan webbplats att:
"En legitimering, med tillhörande kontroll, kan leda till en välbehövlig statushöjning för läraryrket. Vilket i förlängningen förhoppningsvis leder till att få upp lönen för lärarna, något som jag tror är viktigt för att förbättra kvalitén i skolan."

Men även om han är positiv till förslaget så oroas han över att regeringen tycks underfinansiera reformen:
"Enligt lärarutredningen skulle de förslag som ingår i utredningen kosta ungefär 782 miljoner kronor per år under de första åtta åren. Bara kostnaden för provåret beräknas kosta ca 407 miljoner per år. Eftersom den reform som regeringen nu pressenterar tycks vara mer eller mindre identisk med lärarutredningens förslag blir jag något förvånad över att regeringen bara avsätter 260 miljoner per år för reformen. Frågan som uppkommer är vart de övriga 522 miljoner kronorna tog vägen?"

En av kritikerna är Svenska Dagbladets annars så kloke ledarskribent och chef för ledarredaktionen, PJ Anders Linder. Han skriver i sitt blogginlägg Legitimation till alla lärarutbildade, bra som dåliga att det är ett problem att de som genomgått den så hårt kritiserade nya (snart gamla) lärarutbildningen från 2001 också ska bli legitimerade.

Den invändningen kan man förstå. Samtidigt måste uppryckningen börja någonstans, någon gång.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla