Slaget mot lärarnas professionalitet

Den nya webbplatsen skildrar läraryrket och lyfter fram lärarnas betydelse för framväxten av dagens moderna samhälle. Den bygger på material från Lärarnas Riksförbund och andra lärarorganisationers arkiv med exempelvis foton, artiklar ur förbundstidskrifter, debattartiklar och brev.

Publicerad Av

Idag har vi läst professorn och historikern Christina Florins mycket intressanta genomgång av skolan. Särskilt fastnar vi för ett stycke i kapitlet "Hur gick det sen? Högre professionell status för lärarna eller avprofessionalisering?". Där konstateras bland annat när det stora slaget mot läraryrket och lärarnas professionalisering kom:

"Flera lärarförbund gick på 1960-talet ihop till en mer enhetlig och rationell organisation - Sveriges Lärarförbund (SL) - för att bli konkurrenskraftiga gentemot staten. Ett professionellt bakslag var när detta förbund 1969 gick med på att medlemmarna inte längre behövde ha lärarexamen för att vara med i förbundet. Då erkändes den fackliga linjen som viktigare än den professionella. Lärarens gemensamma kunskapsbas var inte längre målet och deras stängningsmöjligheter - att utesluta outbildade från yrket - ansågs tydligen inte nödvändigt. År 1991 gick SL samman med Facklärarförbundet och Lärarförbundet bildades." 

Lyckligtvis verkar den allmänna synen på skolan och läraryrket i dag vara den att det inte är i sin ordning att få utbilda elever utan att själv vara utbildad. Det är rimligt att den som ska utbilda ditt barn i matematik själv kan matematik. De flesta inser att det behövs en kvalitetssäkring som en bra utbildning utgör.

Lärarnas Riksförbunds långsiktiga linje där endast behöriga utbildade lärare får vara medlemmar är den som vinner gehör. Även i det legitimationsförslag som nyligen presenterades av regeringen på DN Debatt, och som fick stöd av oppositionen, är tanken stark att obehöriga inte ska vara verksamma som lärare.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla