Betygsklyftor ökar

Det visar sig att gymnasiebehörigheten är mycket låg bland utlandsfödda av vissa nationaliteter, exempelvis är tre av fyra barn födda i Somalia inte behöriga­ att söka gymnasiet efter ­nian.

Elever med ”utländsk bakgrund” får sämre betyg än jämnåriga med svensk bakgrund. Och flickor med invandrarbakgrund lyckas bättre än svenska pojkar.

I begreppet ”utländsk bakgrund” finns stor variation. Från barn till välutbildade EU-medborgare till barn som är uppväxta i analfabeta miljöer.

Svensk skoldebatt fokuserar på skillnader i skolresultat mellan ”utlandsfödda” och ”elever med svensk bakgrund”, men SvD:s kartläggning visar att gapet i själva verket är betydligt större mellan olika nationella och språkliga grupper utlandsfödda.

Forskning visar att avgörande för hur elever lyckas i skolan är föräldrarnas utbildningsnivå och ställning på arbetsmarknaden. Det sambandet är till och med viktigare än nationell bakgrund.

Enligt integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) är det skolorna som missköter sig. Men oppositionen menar att regeringen har fråntagit skolorna de resurser som krävs för stödinsatser. Se artikeln "Betygsgap skylls på skolanlänk till annan webbplats".

Frågan är hur länge integrationsminstern kan skylla på ungdomar och skolan istället för att tala om strukturella frågor och se vad regeringen kan göra?

Bloggaren Christer Magister har gjort ett interessant inlägg apropå Sabunis svar i SvD:artikeln. Sabuni säger ju bland annat: "Resultaten är oacceptabla. Skolorna genomför inte den politik som finns."

Christer Magister påpekar i sitt inlägg "Den kommunala skolanlänk till annan webbplats" att:
"varken Sabuni eller Björklund förklarar vad de menar att skolorna inte gör, men rent tekniskt stämmer det väl att det är skolorna som inte genomför vad det nu är som ska genomföras … Jag tycker dock att det är dags att adressera en mer lämplig mottagare av budskapet; skolornas huvudmän, kommunerna. Det är trots allt de som är ansvariga för att politiken genomförs och att skolorna tilldelas medel så att de har en möjlighet att genomföra den."

Han fortsätter genom att sätta huvudet på spiken:

"Kommunaliseringen av skolan var i teorin en god reform (beslut på lokal nivå), men det har visat sig att organisationen i praktiken inte håller måttet. Många ansvariga inom det kommunala styret är antingen helt enkelt för okunniga, för ointresserade eller styrs i för hög grad av andra åtaganden än att organisera skolverksamheten på bästa sätt. Självklart finns det lysande undantag, men generellt inom landets 290 kommuner ser det illa ut."


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla