Idrott eller kunskap – eller både och

Lena Andersson skriver:
"Världsfotbollen måste vara arbetarklassens största revansch på orättvisor, utsugning och obemärkthet. Under VM når revanschen sin kulmen då hela länder och människor ur alla skikt – statsministrar, kapitalister, Nobelpristagare – anpassar tider och planering efter det kroppsarbete som utförs av arbetares och lägre tjänstemäns söner.

Publicerad Av

Överklassen och den bildade borgerligheten skulle aldrig få för sig att låta sina barn få benen avsparkade och korsbanden söndertrasade i det lotteri som sållar spelare till världseliten. De spelar lite på skoj i sin ungdom innan de börjar studera och skaffar ett yrke. Generellt satsar man inte på elitidrott, i varje fall inte lagidrott, om man har påtagliga möjligheter till en stimulerande civil karriär. De flesta inom de övre samhällsskikten är tidigt varse att de har det.

Eftersom elitidrotten som tv-under­hållning lockar så många tror en del riktiga idrottsälskare att alla egentligen skulle vilja ägna sig åt hundrameterslöpning på toppnivå om de bara var snabba nog och spela världsfotboll om de bara hade bollsinne. De föreställer sig att de stackars glasögonprydda läxläsarna, de från sin kropp förfrämligade med teoretiska specialintressen, blir forskare, läkare, konstnärer, politiker och ingenjörer för att de inte dög som elitidrottare.

Men nej, det är tvärtom. Idrotten är på många sätt desperationens väg. Den är vägen för dem på vilka väntar tunga, monotona, lågbetalda, otacksamma kroppsarbeten. Jo, undantagen är många och det är inte bara arbetarklassen som idrottar. Men icke desto mindre tar elitträning enormt mycket tid som otaliga arbetarbarn borde lägga på studier i stället."

Säkerligen reagerar många idrottsfans på detta. En del av dem skriver på nätet. En intressant pendang till Lena Anderssons text kan man få om man läser ledarbloggen Den förskräckliga fotbollen i Helsingborgs Dagblad. Där ges en intressant bild av fotbollen, fast från ett helt annat håll.

En del retar sig också på kritiken mot ojämställda strukturer i fotbollens värld. Bloggen Godhetskampenlänk till annan webbplats som kanske är representativ för en del åsiktsströmningar, skriver:

"Historier om riddare och prinsessor är viktiga för oss. De ger tillvaron en lyster, kopplar den till något fantasifullt högre som helt uteblir i feministernas önskevärld."

Riddare och prinsessor eller kunskap och bildning, ja det är frågan ...


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla