Ta ansvar för Sveriges framtid

I en debattartikel med rubriken ”Nya arbetssätt ger framgångsrika skolorlänk till annan webbplats” gick Sveriges Kommuners och Landstings ordförande Anders Knape ut i Arbetarbladet i lördags och försvarade föga förvånande det kommunala huvudmannaskapet för skolan. Bland annat skriver han:

Publicerad Av

”Skolan står inför stora utmaningar men Lärarnas Riksförbund blundar för frågans komplexitet när man ensidigt lyfter fram en statlig finansiering som den mirakelkur som ska lösa allt.

Om skolans framtidsfrågor verkligen kunde lösas genom att pengarna fördelades från Stockholm istället för till exempel Gävle eller Sandviken skulle uppslutningen kring LR:s förslag vara stort. Nu är så inte fallet. En tung och växande majoritet är emot den tanken, både i riksdagen och bland lärarna.”

Knape menar att det inte går att hålla två mål i luften. Det enda som gäller är att jobba för att förbättra skolan inom den nuvarande, av lärare hårt kritiserade huvudmannaskapet. Knape slår också ett slag för det senaste avtal mellan arbetsgivare och fack där det anges att parterna ska arbeta med att höja resultaten och kvalitén i skolan:

”Läraravtal 2010 uppmuntrar nya moderna arbetssätt. Ska vi lyckas förbättra resultaten och höja läraryrkets löner och status måste avtalet bli verklighet i hela Sverige. Det är ett konkret uppdrag för landets kommunpolitiker och de lokala fackliga organisationerna.
Låt oss nu fokusera på det som verkligen spelar roll och tillsammans skapa en skola i världsklass.”

I dag får han svar på tal av Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner. I en artikel i Arbetarbladet med rubriken ”Skolans akuta läge kräver akuta åtgärder, men också långsiktigalänk till annan webbplats” förespråkar hon bland annat att man måste kunna hålla två perspektiv samtidigt. Fjelkner bemöter bland annat påståenden att Lärarnas Riksförbund bara har en lösning på problemen:

”Lärarnas Riksförbunds hållning i frågan om skolans stora problem är ansvarsfull. Hur ofta det än upprepas av förändringsrädda kritiker som vill försvara dagens ordning, så förespråkar vi inte en kostsam omorganisering av skolan och vi blickar inte bakåt. Den förändring vi arbetar för kommer i stället bli mer kostnadsaffektiv än dagens system.”

Fjelkner framhåller att: ”självklart måste mycket annat än en snabb förändring av huvudmannaskapet göras nu i det allvarliga – akuta – läge som skolan i Sverige befinner sig i.”

Lärarna Riksförbunds medlemmar har länge varnat för vilka konsekvenser skolans problem kommer få, påminner Metta Fjelkner och fortsätter:

”Nu behövs omedelbara insatser av det slags som lärarna givetvis efterfrågar i första hand. Alltså satsning på mindre klasser, alternativt fler lärare i grupperna, mer tid för lärare att förbereda och följa upp undervisningen, samt tydligare mål och bättre styrning.
Sådant som kommunerna som huvudmän inte lyckats åstadkomma under snart tjugo års tid. Det är under samma period som Sveriges fall i kunskapsrankningen pågått …

Men det måste också påbörjas en process för att kunna justera huvudmannaskapet för skolan. Oavsett vad Knape skriver, anser vi och många med oss, att det har betydelse vem som ansvarar för skolan. Det krävs kunskap och kompetens, vilket saknas i dagens system där 290 kommuner fördelar pengarna på olika sätt och inte förmår styra dem till just undervisning och kunskapshöjande insatser.”

Artikeln avslutas med att Fjelkner understryker att: ”innan denna nödvändiga förändring påbörjas kommer givetvis Lärarnas Riksförbund att på alla nivåer arbeta för omedelbara förbättringar i skolans verksamhet, inklusive arbetsätt som kan utveckla skolans resultat. Helt i enlighet med Läraravtal 2010 där lokalt utvecklingsarbete ska uppmuntras.
De professionella lärarnas möjlighet att själva styra upplägget av sitt arbete är grundläggande för att få den starka yrkeskår som är så avgörande för att vi ska kunna förbättra resultaten i skolan. Allt utvecklingsarbete bygger på samverkan och gemensamt arbete.
Istället för att skapa strid om arbetstiden på skolorna ska parterna fokusera på samtal om hur eleverna ska klara målen bättre. Vi lärare i Lärarnas Riksförbund ser framåt och inriktar oss på det som spelar roll för att höja resultaten och måluppfyllelsen för eleverna. Både omedelbart och på sikt.”

Vi får se om SKL förmår lyfta sig över egenintresset att få pengar för att driva skola, och är redo att göra de stora investeringar som krävs för att lyfta svensk utbildning. Det kan förutom omedelbara insatser också bli fråga om strukturella förändringar. Förändringar som vi hoppas kommunerna inte motarbetar för Sveriges framtids skull.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla